Urval ur bloggen filtreras - Åter till bloggen

Samhälle - kategoriserade inlägg

Den stora trollningen av Facebook Julen 2009

Under den senaste månaden har jag hållit ögonen på ett stort trollningsprojekt riktade mot internetsiten Facebook. En grupp på runt ett tjugotal personer samlade på forumet Flashback har startat grupper som lockat medlemmar för att sendan byta rubrik på gruppen och reta upp medlemmarna. I media har det kallats "Gruppkapning" - men det rör sig om ett byte av namn på en grupp man själv "äger".

Dessa "troll" har roat sig genom att skratta åt facebookanvändarnas oreflekterade hysteriska reaktioner och facebookanvändarna har roat sig (även om de inte skulle använda det ordet) genom att engagera sig och skriva svordommar i grupperna. Det de flesta gör när de inser att de blivit lurade att gå med i en grupp av typen "För varje medlem så får barnen i Afrika 1 dl vatten." är att inse att de var naiva och lämnar snabbt gruppen när den plötsligt heter "Vi som firar jul för att hylla Hitler". Några sätter igång att bli upprörda, och då får trollen ha roligt. Detta är helt enkelt ganska osmaklig och barnslig humor, men jag vill se detta i ett lite större perspektiv - jag ser hur tingen förändras.

Facebook är ett företag som har kommit på ett sätt att komma åt enorma mängder av persolig information, och genom att folk frivilligt lägger upp uppgifter, åsikter och foton för att "visa upp sig för sina kompisar" ger facebook tillgång till värdens största åsiktsregister. Detta gör att de kan sälja uppgifter vidare. Man ges även möjligheten att visa sina åsikter genom att gå med i så kallade grupper, dessa skapas av användarna själva. Detta är för att man facebook skall kunna sälja reklam till "alla som är med i grupper för bilintresserade". Problemet är att folk inte är medvetna om konceptet. Vissa får ett osunt beroende av Facebook - några tror att det som står på facebook skulle vara sant. Att man naturligtvis inte skriver i sin status att man "Har en könsjukdom" eller att man inte lägger ut foton som man inte gillar är begripligt. Många är dock väldigt omedvetna om vad det gör. Många blandar ihop denna internetsida där vem som helst kan skriva vad som helst med verkligheten. Under några år har massmedia lanserar nyheter i stil med "Det finns en hemsida om ..." och numera har de blivit så löjliga att de rapporterar "Det finns en grupp på facebook som tycker...". Att dagens medier inte rapporterar verkliga nyheter utan bara snömos vet vi i och för sig.

I denna hysteri så sätter några igång med internettrolling - ganska begripligt. Trolling är en term från internetforum när någon genom att kasta ut provokationer försöker få någon att nappa och bli förbannad. Ordet har alltså egentligen med trålning=fiske att göra - men det blir ju lite skoj om man kallar personen för ett troll. Därav uppmaningen "Don´t feed the troll", "Mata inte trollet". Vanligen brukar folk som har så lite att göra att deras stora nöje är att reta andra vara ganska ensamma, men numera kan man uppenbarligen organisera sig. På en diskutionstråd på Flashback har jag följt detta projekt. Dessa människor har inget liv - helt uppenbart. Men det viktiga är ju att de driver med andra människor som inte har ett liv. Att uppröra sig över gruppen "Anders Eklund önskar alla småflickor där ute en riktigt God Jul"[Sic] visar ju på att man missat poängen - en facebookgrupp är inte på riktigt. För att dra till sig så många som möjligt så skapar de ganska patetiska grupper "Vi som är emot barn misshadel"[Sic] - så det är ju inte så att de direkt förstör någon seriös diskussion. Att byta namn till "PRIS - Pedofilers rätt i samhället." är naturligtvis ganska osmakligt, men naturligvis finns inte den organisatioen i verklighetet. De "troll" som finns på dessa grupper som påstår sig vara pedofiler eller vara "Anders Eklund" eller "Helge Fossmo" är ju naturligtvis fejk. Att genomskåda att en person inte finns på riktigt utan är ett troll är ganska enkelt - även om han påstår att hon heter Sofia Eriksson. Om man inte klarar av att förstå detta så kanske man behöver denna läxa? Det är naturligtvis inte kul att bli trollad - man inser att man varit naiv, men det har ju egentligen inte hänt något. De bryter inte mot några lagar - man får propagera för vilka åsikter man vill. Jag är personligen inte för total yttrandefrihet, men så är lagen. Då de dessutom inte tycker det så är det lite konstigt att bry sig.

Om jag då ser på Facebook och det fruktansvärt osunda förhållningssätt folk har till den så är det kanske en rimlig utveckling. Flashbacktrollen skapade bland annat grupperna Killarna mot tjejerna och lyckades samla totalt 100 000 medlemmar för att sedan byta namn till "Vi som har haft sex med våra föräldrar" och "Vi som fått HIV på Thailandssemestern". I Aftonbladet skrev de i torsdags om att "Theresé hamnade i pedofilgrupp" och att de i gruppen lagt ut bilder på hennes barn. Det är ju inte särskillt trevligt, jag försvarar det inte på något sätt - problemet är ju att hon själv lagt bilderna på Facebook - vilket gör att de får användas av alla som hon låter se bilderna. Vad som händer är att verkligheten uppenbaras. Det kanske är bättre att några troll som bara driver med folk använder bilderna så att folk lär sig. De verkliga sjuka jävlarna har troligen suttit och snott badbilder på småbarn i åratal, för att inte tala om vad Facebook själva gör med folks foton.

Med andra ord - i sämsta fall kommer detta att leda till att folk skärper sig på sidor som Facebook. I bästa fall får detta folk att sluta tramsa med Facebook och göra saker på riktigt. Jo, jag ser själv positiva saker med Facebook - jag har fått ny kontakt med en del gamla vänner. Men i stort är det naturligtvis trams och en tidstjuv. Rovdjur är bra för de tar bort sjuka djur och gör viltstammen starkare. Internettrollen i denna form visar på svagheter i folks beteenden. Personligen tycker jag inte det är roligt, jag fattar inte hur trollen fungerar, men det är kanske för att jag har ett liv. Men de fyller en funktion, på samma sätt som sjukdom och krig. Ju fler som blir trollade, ju större blir denna grupp. Jag tycker man kan hoppas på en trend som löper över och punkterar de andra två informationsbovarna i ondskans triad - Google och Wikipedia. En ordentlig Wikipediatrollning? Det tror jag skulle göra susen.

Dagens Nyheter - klass mot klass

IMG_0245.jpg

Såg en ung kille vid Slussen som stog och delade ut flygblad och sålde tidningar. En idealist av något slag tänker jag. Jag kommer ihåg hur man på sjutio eller åttiotalet kunde råka ut för de som sålde Proletären, Norskensflamman eller Brand. Ibland gjorde även frireligiösa på detta vis. Under åttiotalet kom även solidaritets- och miljörörelser att använda denna metod. Senare tid har det varit ett sätt att visa på hemlösas situation.

Har man ett budskap som har svårt att nå ut och det enda man har gott om är unga idealister, vad ska man annar göra. Att stå på ett torg och skrika ut sina åsikter vore patetiskt, att stå och sälja tidningar fungerar. Man får prata med folk och visa sin åsikt. Det är en begriplig metod. Dessa tidningar var naturligtvis aldrig bra som tidningar betraktade - de var propaganda. Detta var inget problem eftersom det ju helt enkelt var det som var poängen. Den som köpte Proletären gjorde det ju inte för att få en neutral och objektiv tidning, man ville se om man höll med om deras radikala åsikter.

Alltså tycker jag som vanligt synd om denne aktivist som antagligen bara får sura miner hela dan. Sedan inser jag vilken tidning han säljer: Dagens Nyheter. Flygbladen han delar ut är ett erbjudande om en billig prenumeration. Att DN har ett budskap kan man ju tycka - men att DN skulle vara ett budskap är nog att ta i. Den unge killen har antagligen betalt för detta, hoppas han inte har procent med tanke på vilka försäljningssiffror sådana här tidningar brukar ha (annars finns en risk att han till slut börjar sälja någon vänstertidning på fritiden). Det konstiga är ju att DN tar till denna typ av marknadsföring. Att det skulle vara så att DN har samma läge som små ideella rörelser - inga pengar och idealister som gärna jobbar gratis betvivlar jag. Vad det verkar handla om är själva konceptet. Man tar en existerande metod att nå ut, och sedan anpassar man det för en kommersiell produkt. Vid sidan att det naturligtvis är dumt - att ideella rörelser använt gatutidningar och flygblad är inte för att de är bra, de har inget val - så visar detta på en förvirring. Dagens Nyheter kan helt enkelt inte se skillnad mellan en idé och en produkt. Modern marknadsföring gör detta mer och mer. Att man inte ser skillnad mellan framförandet av idéer eller produkter är en tragisk utveckling, men uppenbarligen har vi nått så här långt.

Alltså - försäljare i alla länder - förenen eder.

Svininfluensan segrade

Svininfluensan är ett ord som tjatats intill döden, men som väktare mot nyspråket så kan jag inte låta bli. Man försökte nämligen byta ut ordet, ett försök som nu visat sig gå om intet. Svininfluensan vann.

Själva sjukdomen är en vanlig influensa - så botemedel finns - det räcker med en god kondition, lite echinacea, mycket eukalyptus och massor med honung. Nog om det. Det intressanta är att myndigheterna försökte byta ut namnet. Svininfluensan blev till "Nya influensan" - lägg av! Att byta namn på en sjukdom kan man ju göra - HTLV3 blev som ni kanske mins till HIV, men att byta ett så häftigt namn som Svininfluensan till ett intelligensbefriat namn som "Nya influensan" kan ju inte fungera. Bara det faktumet att den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC vill döpa den till "Nya influensan" antyder ju att det efter denna sjukdom aldrig någonsin kommer att komma en ny influensa. Så illa tror jag nu inte att det är.

En av Sveriges mer intressanta journalister, Gunnar Lindstedt på Veckans Affärer, menar på att detta handlar om att försöka ta bort fokus från svinindustrin, ja från hela livsmedelsproduktionen. Genom att inte kalla sjukdomen för sitt rätta namn så kan vi bortse från orsaken till farsoten, den hänsynslösa och onaturliga djurhållningen. Jag kan inte annat än hålla med Gunnar Lindstedt. Så länge vi försöker tvinga naturen bortom det naturliga så kommer vi att orsaka en mängd biolgiska och miljömässiga katastrofer. Det handlar helt enkelt om den samhällsekonomiska hybris som håller på att ta kol på vår värld.

Men nyspråksförespråkarna har det svårt att segra så länge vi står fast i att en spade är en spade. Sveriges radio försökte tala om "Nya influensan" ända tills att de bara verkade löjliga. Nu har de gett upp. Om nu någon klok läkare i ett tidigt skede hade skapat ett bättre namn hade det säkert kunna ta över, men inte "Nya influensan" och inte när ordet väl etablerats. Det är som ordet negerboll som några språklig inkompetenta personer försöker byta ut mot en massa nyspråksord (dessa personer vet inte vad latinets "negra" betyder). Varje tänkande person vet att lokalvårdare varken har en annan arbetsuppgift eller någon annan lön än en städare - att arbetsuppgiften "att städa" är så lite värd att man inte ens kan nämna det i yrkestiteln är ju knappast en statushöjning. Vi kan inte ignorera att negerbolar är svarta eller att städare städar, om vi har ett dåligt samvete för något så får vi ändra på världen, inte på språket. Sålunda så är detta en influensa vi fått på grund av vårt sätt att hantera svin - detta är ett faktum. Byter man namn sopar man det under mattan, men det kanske vore bättre att ta ansvar för vad som är fel och göra något åt det?

Sommartid - var skickar jag fakturan?

Om nu våra makthavare vill hålla på med biologiska expriment som sommartid så kan man ju undra vem som ska betala för det. Att sommartid inte gör någon samhällsnytta är helt klart. Nu har jag suttit och justerat och passat på alla servrar som skall ställas om, bevakat så att inga fakturor eller beställningar raderats och att inga system krashar. Detta underhåll har en ungefärlig kostnad på en tusenlapp om jag bortser från helgtillägg. Då är frågan - kan jag skicka fakturan till regeringen? Det är bara att räkna på antalet företag i landet, kostnaden borde landa på ungefär en miljard kronor. Läkarbesök på grund av huvudvärk och magsår tillsammans med fler sjukskrivningar är också samhällskostnader. Att man politiskt kommer undan med att slänga bort flera miljarder kronor på ett jippo är obegripligt. De tjugo dödsfall som sommartiden årligen orsakar borde i sig räcka som argument, men man kanske ska acceptera mänskligt lidande bara för att man ska få ha lite roligt med sina klockor?

Efter detta idiotiska påfund earth hour - att man igår skulle släcka allt elektriskt - borde man kanske tänka efter. Earth hour innebar ju i praktiken bara att man var tvungen att konsumera mer energi när man drog igång allt igen. En kallstart drar oftast mer än en timmes drift - men det verkar vara samma tokdårar bakom detta jippo som fått för sig att det skulle spara ström att inte låta apparater stå i standby-läge. Men att dra igång ljus och värme en timme tidigare på morgonen och att använda motorvärmare några veckor extra är ju ett enormt energislöseri. Sommartidsförespråkarna får nog lov att köra en earth hour varje dag under sommarhalvåret för att motivera denna verksamhet.

Naturvård är värre än skogsbolagen

Det finns bara en sak som är värre än skogsbolagens sätt att "sköta" skogen och det är hur man "sköter" så kallade "skyddade skogar". Det värsta en skog kan råka ut för är att bli nationalpark eller naturreservat. Travade fram i hänsynslöst avverkad skog häromdagen. Det såg förjävligt ut, det var ett naturreservat och det kallas naturvård. Våra kulturskogar har vuxit fram genom en kultur, en kultur av små skogsägare. Om skogen skall skötas av stora organisationer, vare sig det är industriellt skogsbruk eller byråkratisk naturvård så saknar det det viktiga - den personliga insikten. Att man lever i den skog man brukar är den viktigaste faktorn i detta. Jag vet att många skogsbrukare har förlorat den kulturella kontakten, att de ser skogen inte som sin skog utan som sin ekonomiska tillgång - jag vet det. Men inte alla har köpt denna alienation. Det finns ännu riktiga människor här ute i landet. Även om det kanske inte är en majoritet av skogsägarna så är det några stycken - och det är bättre om några procent av skogen sköts av kulturella gubbar som gör rätt än att hundra procent av skogen sköts av kulturbefriade bolag eller myndigheter.

Vägra vara singel

Har ledsnat på detta modeord, singel, som verkar figurera i alla möjliga sammanhang. Hörde på radion det nya ordet singelhushåll. Såg reklam för något så idiotiskt som en ring som kallades singelringen - en ring som man skulle ha för att visa att man är singel. Att alla antar att du är upptagen när du har en ring - även en "singelring" kunde tydligen inte uppfinnarna av den prylen räkna ut; garanterad panelhöna. Det går inflation i ordet singel - och vad mig anbelangar så vet jag inte om jag trivs med att kallas singel. Vad jag vet så är singel en slags grovt grus, men ordet används idag om relationer som om alla visste vad det betyder. Att det är en anglicism är ju uppenbart - "singel parent" på engelska betyder till exempel "ensamstående förälder". Sålunda skulle "singel" betyda "ensamstående" - vilket man naturligtvis antar, men man undrar naturligtvis varför inte det svenska ordet duger. Vad man märker om man studerar varför folk använder anglicismer är att många tror att de har en annan betydelse än de har och dessutom att det inte finns något svenskt ord för det man vill tala om - vilket det för det mesta gör.

Varför vill man inte använda ordet ensamstående? Jo vad man anför som anledning att ogilla ordet är att det antyder att man är ensam. Att antyda detta är ju rimligt eftersom det ju faktiskt är sant. Men det bisarra är ju att det engelska ordet "singel" faktist ordagrant betyder "ensam". Men det finns ju inget folk som är lika duktiga på att vara dåliga på engelska än svenskarna. Alltså tror folk att singel betyder något annat än ensamstående, suck. Ordet ensamstående är ju till och med tydligare eftersom det ordet visar att man är ensam vad rör (civil)ståndet, inte att man skulle vara helt ensam för övrigt.

Vi måste inse vilka som lanserar begreppet - det är den vidriga men dock växande koppleribrachen - förlåt mig - dejtingbranchen menar jag. Ordet dejting är ytterligare en anglicism som har en annan innebörd på svenska. Ordet singel innehåller nämligen en mängd latenta värderingar. Singel implicerar att man trivs med att vara ensam men att man är promiskuös. Singelbegreppet är individualistiskt, en singel är inte en del av någon gemenskap, en singel tänker bara på sig själv. Att man ska gå från affär till affär är naturligtvis bra för dejtingbranchen - men jag tror knappast det är vad Sveriges ensamstående ägnar sig år. Men de har nu singelidéalen att leva upp till - så mycket pengar åt branchen. Singelliv är ett populärt ord - att leva ett singelliv är att vara en perfekt konsument av den nya tidens politiskt korrekta pornografi - dejtingporr. Dessa värderingar har blivit inbakade i ordet. Ställer man upp på dem? Vill man vara "singel"?

Att det handlar om ett misslyckat samhälle där folk inte klarar av att älska varandra, ta hand om sina relationer eller att leva harmoniska liv - det skall skylas över. Att vi har ett omänskligt samhälle - det nämns inte. Nej, istället skall man utnyttja folks ensamhet och deras utsatthet genom att ställa krav på dem att "vara duktiga singlar". Det är ju vår tids signum att lura folk med idealbilder för att utnyttja dem, vare sig det handlar om pampersdrömmar eller dejtingfantasier. Men vi bör vara på vår vakt när någon försöker få makt över våra liv genom att förfalska orden. Använd inte nyspråk. Vägra vara singel - var en stolt ensamstående.

Hur sekter perverterar tradition och religion

Det finns ett gemensamt mönster för de exploatörer som skändar traditionella kulturer och som i sekter utnyttjar rotlösa sekulariserade människor. Jag har blivit känd som en motståndare mot exploatering av kulturer och religioner. Att bli avskydd av de som lever på att förstöra andras tro och tradition är något man får stå ut med, trots all smutskastning detta innebär. Men vi kan inte sluta där - det är viktigt att peka mot de som förgriper sig, det är viktigt att inse hur de fungerar och resonerar.

När man ser till ett kultursammanhang som kulturexploatörer slår sina klor i så finner vi ett mönster. Vissa delar av kulturen kommer att exploateras, de andra delarna kommer att bli en ballast som man vill bli av med. Vissa russin vill man ta ur kakan - vissa delar av kulturen är möjliga att kapitalisera. Generellt väljer man delar som är lagom avvikande från kristen-sekulära västerländska värderingar. De får i sak inte säga något kontroversiellt - kommersialism, liberalism eller självcentrering får inte ifrågasättas. De måste dock i form och utryck sticka ut på ett exotiskt sätt. För att kunna passa in sådant som är direkt kulturvidrigt låter man pervertera vissa delar av kulturen så långt man bara kan. Låt oss se på hur nyhedendomen hanterat nordisk sed.

Att det fornnordiska är dominerande inom nyhedendomen är i sig inte konstigt - det är exotiskt och man vet inget om det så man kan tolka in vad man vill i det. Man har till på köpet en mängd nationalromantisk trams som redan hittat på en mängd konstiga saker som är exotiska. Under nittiotalet fanns det en fascination för vikingar, i dag så är vikingarna förknippade med den fadda smak som de förtjänar. Detta är bland annat en effekt av nyhedningarnas beteende - de har själva gett sitt geschäft ett fruktansvärt rykte - det är därför de idag undviker ord som asatro - ord som de för tio år sedan var väldigt stolta över.

Deras beteende mot den levande traditionen är dock tydligare - man hittar de mest mystiska uttryck och traditioner - sådant som vinner kundernas igenkänning så som jul och midsommartraditioner och sådant som är mystiskt så som namn på väsen och andliga termer. Sen blir deras bild av dessa väsen och andliga termer något helt annorlunda än i hedendomen. De perverteras. Allt annat så som värderingar, sociala normer, regler om respekt och så vidare förkastas och förnekas. De stör affärerna att man inte får utnyttja folk hur som helst, alltså "glömmer" man det. Sociala normsystem skulle omöjligöra att rycka folk från deras sociala sammanhang - och för att kunna driva sektverksamhet så måste man få göra folk socialt isolerade. Sedens med dagens mått mätt tydliga sexualmoral skulle omöjliggöra sexuellt utnyttjande, alltså perverteras den. Då används det fornnordiska som argument - det verkar ganska orimligt att det finns något stöd för promiskuitet där, men då kan man alltid använda frustrerade sexuella fantasier inom nationalromantiken. Sen slutligen perverterar man gamla varningar om perversioner, farligheter och ondska - sånt som bland annat kallats sejd - till föreskrifter. Mental och andlig manipulation som alla traditioner varnar för målas ut som något viktigt. Man skapar proselyter redo att manipuleras och utnyttjas, trots att det varningarna för precis detta man utgått från.

På samma vis sker perverteringen av andra kulturer även om jag inte är insatt i deras tro och exakt hur den skändas. Precis som vår religion blir utnyttjad ser jag hur indianreligioner och orientaliska religioner exploateras och allt för många fler. Ockultism och nyandlighet i olika former begår övergrepp två gånger, först mot dem vilkas kultur de exploaterar och perverterar, sedan mot de människor som de använder dessa förvridna pseudoreligioner mot. Bägge två är offer - det är dessa exploatörer som begår brottet men det är religionerna som får skulden. För detta handlar inte om religion, det handlar om manipulation och ockultism. Det finns en religion som heter ockultism - den behöver bara andra kulturers sharm för att kunna utnyttja människor. Den har ingen egen kraft, så om vi inte låter ockultismen få tag i andras religion och kultur så kommer den att vara utan kraft och dö.

SJ står inte för något

Kan nu släppa detta scoop - har inte sett det någonstans - ni får påpeka om jag missat det. Företaget SJ AB har ett namn som man antar vara en förkortning för något. Detta är inte sant - SJ är ett namn, inte en förkortning. Korrekt stavning borde vara Essji eller möjligen Sj. De flesta tror att SJ står för Statens Järnvägar - det är dock helt fel. 2001 splittrades nämligen gamla Statens järnvägar upp i ett antal bolag och enheter. En av enheterna är Statens Järnvägar - ett affärsdrivande verk som i i princip äger en massa lok. Statens järnvägar är sålunda ett varumärkesskyddat namn på ett statligt verk som hanterar den fria marknaden på spåret. Ett av företagen på den marknaden är SJ AB - de kör vanligen tågen.
Så om du köper en biljett och åker tåg så är det alltså SJ som du har kontakt med - inte Statens Järnvägar.

Svårt? Nja egentligen inte, "SJ" kan ju stå för vad som helst, man kunde ha bytt namn på bolaget till Svensk Järnvägstrafik eller nått. Men nej, efter att ha varit i kontakt med SJs pressavdelning i dag så kan jag konstatera - det är inte en förkortning, det är ett namn. SJ står inte för någonting utom "Essji". Jag fick veta att SJ var ett etablerat varumärke och inte stod för något - ett varumärke utan vokaler som alltså inte kan uttalas. Vän av ordning påpekar att i så fall skall det utalas som första ljudet i "sjuk", ett sj-ljud. Jag misstänker att det fungerar så här:

A: Trevligt att du kommer och hälsar på, hur tar du dig hit?
B: Sj!

Ingen är särskillt stolt över att åka med det bolaget.

I vilket fall får vi inte i svenska språket använda versaler mitt i ord som inte är förkortningar. Faktum är att man skulle kunna göra en förkortning åt Sj AB, SA till exempel. Fast det finns ett par suspekta organisationer med den förkortningen.

Så nästa gång du beställer biljetter från SJ så kan du ju komma ihåg att bolaget i fråga inte ens har ett namn som har en innebörd. Då är det väl inte så konstigt att de inte vet hur man tar sig någonstans eller vad det kostar.

Och Statens järnvägar? Ja dem kan man lita på ännu - om man vill hyra ett lokomotiv. Funderar själv på något av dessa härliga ellok.

Bloggen är död, länge leve bloggen

Skåda bloggens sista segertåg, likt alla stora segrare måste den falla och gå under. Bloggen som fenomen har numera slagit igenom och blivit flugan för dagen, det största internetfenomenet förutom sökdatabaserna med Google som dominator. Nu böjer sig massmedia - så kallade gamelmedia och erkänner detta fenomen som en legitim kanal - ett erkännande som aldrig internetforum eller webbkluster någonsin fått. Vi har att vänta en viss tids dominans av bloggen som mediekanal då de som ännu inte mött på bloggarna kommer att tvingas lära känna detta media. Att skeptikerna sällar sig till hejarklacken är alltid det säkraste tecknet på att framgångens dagar är över.

Nu vill jag inte säga att bloggen bara var en dagslända, nej, den leder framåt. Men bloggen i sig är en för spretig form för att vara ett tydligt media. Idiotiska sorteringstjänster som intressant.se eller så kallade pingtjänster motarbetar själva bloggens idé - mångfald. Detta leder till att bloggens största fiende är bloggosfären. Det är dessa låsande och styrande system som kommer att komma i konflikt med vad som sker på bloggarna. Den kritik mot "gammelmedia" som ofta kommer faller hårt mot "bloggosfären". Vi andra - vi som inte ställer upp på "bloggosfärens" agenda kommer att vara i majoritet och själva den reglerande funktionen kommer att rasa samman. Detta har redan börjat. Det enda som gör att bloggarna idag funkar är Google - att man hittar innehållet trots Teknokrati och knuff.se.

Vi ser idag andra typer av flödestjänster, mikrobloggar, Twitter, Facebook - alla mycket bättre för att ge en karaktärs profilering än bloggen. För de som har ett behov att att framhäva sin personlighet kommer i framtiden att använda en sådan metod - och dessa är en majoritet av bloggarna (även så kallade profsbloggar). Jag förutsäger en framtida personlighetstjänst i stil med facebook - med den skillnad att du själv har kontroll över tjänsten. Låt oss kalla det en Personlig Informations Bas - PIB. Pibben kommer att ta över och ersätta bloggen - däremot kommer den inte att var särskillt offentlig, man kommer att styra vilka som kan läsa vad. Man kommer inte som Annika Nordgren Christensen kunna angripa Littorin för vad han sysslar med i det privata - ingen debatt kommer att utgå från pibben - framtidens digitala köksbord.

En form av nyhetskanal och debattkanal kommer även att utvecklas - men den kommer inte att kunna bygga på den graden av upprepande av andras nyheter eller på en social legitimitet. Någon form av validering av trovärdighet och ursprunglighet kommer att inkluderas i framtidens algoritmer för sökmotorer, ty det är förmågan att hitta rätt som folk kräver - att läsa en massa tyckande och åsikter är inget man vill lägga tid på. Alltså kommer bloggen som vi känner dö - de som utvecklas till seriösa nyhetstjänster kommer att läsas. Hur detta skall kunna regleras och programeras vet jag inte - men behovet finns hos läsarna. I dag finns hur många bloggar som helst som ingen läser. "Bloggosfären" är de bloggar som läses av bloggare som själv vill få uppmärksamhet. När den stora majoriteten av läsare kräver innehåll och inte anser att "känna många andra som också vill ha uppmärksamhet" är ett tecken på kvalité så kommer dagens bloggare att möta samma öde som radioamatörerna och datanördarna - de måste ge plats för något som verkligen behövs.

Repetitiva mönster ersätter intelligens

Allt för många verkar tro att insikt och förståelse är att lära sig att repetera rätt ramsor, när sanningen är tvärt om. Man går utbildningar och man tror att man lär sig något men det enda man lär sig är vilka ord att använda när och olika mönster att följa för att "göra rätt" - men man har inte fått insikt, man har inte förstått.

Den som förstår och lär sig analysera och tänka kommer att finna nya ord och kommer att hitta nya mönster. Intelligens är inte att lära sig repetera utan förmågan att se det ingen ännu sett - att hitta nya mönster. De repetitiva läxorna är ett bra sätt att få en duktig idiot att se ut som en tänkande person. Faktum är att man ofta ser på den som trotsar mönstren som ett hot - därför håller man på att jaga bort de intelligenta och analyserande från de platser man verkligen skulle behöva dem. De högre utbildningarna, litteratureliten, samhällsdebatten och politiska fora var en gång i tiden platser där man behövde tänkande människor - i dag är det annorlunda - ve den som kommer dit och tänker.

Så tar detta samhället död på det enda hopp det har - att någon skulle komma på en lösning, eller snarare att någon skulle lyssna på den som kom på den.

Något perverst i staten Sverige

Man tar nu bort diagnoserna på några sexuella avarter. Transvestiter, sadomachokister och fetichister ska numera inte betraktas som att de har betendestörningar. Jag kan hålla med om att konstiga beteenden inte är sjukdomar - men det är lite svårt att inte se något stört i att man blir sexuellt upphetsad av plåga andra.

Man tar inte bort diagnosen för pedofiler eller blottare. Av någon anledning så är det alltså mer normalt att ha sexuellt umgänge med en ryamatta än klä av sig inför folk. Men det är väl en tidsfråga innan allt blir normalt.

Men man märker att det finns en viss folkopinion - efter Eskil Erlandssons vidriga bortförklaring så tvingas nog riksdagen att ta ett steg tillbaka mot sans och något man inte trodde skulle hända i vår tid verkar vara på gång - en lag mot tidelag. Trodde snart att vi skulle få se artoberoende äktenskap på den politiska agendan, men det verkar som att sunt förnuft inte ännu har dött ut. Dock är det nog en tidsfråga innan fetichister kräver rätten att få adoptera barn tillsammans med sin soffkudde.

Det känns som att vi lever i en tid utan någon som helst sans eller eftertanke - ett kollektivt vanvett där ingen vågar säga att kejsaren saknar kläder - fast då vore han ju en blottare och det är ju fortfarande perverst.

Du gamla du fria

Nationalsången är ju något som har en konstig historia. Igår var det studentavslutning och mina glada elever sjöng för gladan hals. När alla stod och väntade på utsläpp så skanderade de studentsånger av alla de slag. Så helt plötsligt så började allihopa tillsammans sjunga "Du gamla, du fria". Och ja, de kunde den.

Studenter som sjunger nationalsången är något som inte inträffat under hela min livstid. Under förtio- och femtiotalet vet jag att det förekom i hög grad, men sedan dött bort med nationalismen. Det är ju trevligt att visan inte enbart skrålas av kortklippta, berusade människor som inte kan texten - men dess laddning har ändrats genom åren. Jag vet inte hur man ska tolka detta - men något har helt uppenbarligen hänt.

Föredrar personligen "Så rider jag mig genom sjumilaskog", men det är jag det.

Ur led är tiden = sommartid

Åter igen är det dags att slösa enorma summor pengar i omställningkostnader (datajusteringar, felaktiga transaktioner, förseningar, etc) och mänskligt lidande och ohälsa för att någon fåntratt (tror det var Benjamin Franklin) någon gång fick en knäpp idé. Nu är det alltså dags att ställa om klockan så att man inte ska få njuta av vårens ljus, utan stiga upp när det är mörkt. Sen ska klockan gå fel lång in i november när man kan ställa tillbaka klockan säker på att det är mörkt när man vaknar. Jag råkar tycka om att det är ljust på morgonen - men om man tvingas stiga upp i ottan så är det inte ljust. Men på sommaren blir det ljust säger någon fårskalle - på sommaren är det alltid ljust - då behöver man inte ställa om klockan. Faktum är att sommartid införs på våren och på hösten - och då innebär det att det blir mörkare.

Hur led är jag inte på sommartiden, ve att man föddes tvungen att vrida den rätt igen.

Harald Holmberg - vår tids hjälte

Harald Holmberg i Västerbotten får inte hugga sin skog som han vill, ta de träd som är lämpliga att ta. Det är en traditionell metod som man använt i alla tider. Nej säger skogsvårdsstyrelsen och länsrätten. Man måste kalhugga. Staten ska lägga sig i allt. Haralds metod är bättre för skogen, mångfalden, ja forskning menar till och med att man får bättre produktion - men nej, regeln är att man måste kalhugga. Av någon anledning tror man att det ger mer virke - och det måste staten värna. Är det någon som tycker att kalhyggen är vackra? Finns det någon som tror att virkesåkrar är ett naturligt fenomen?

Alltså, en person vill sköta om sin skog på ett traditionellt beprövat, produktivt, miljövänligt, resursefektivt och hederligt sätt - då skall han bekämpas. Nej, myndigheten ska säga åt honom vilka träd han ska såga ner. Är det kommunism eller faschism - jag vet inte men vill vi leva i ett sånt här samhälle? Nej, stå på dig Harald - världen behöver fler som dig.

Epileptiker borde inte få ha barn

Ett par i Värnamo blev fråntaget sitt barn - mamman var epileptiker(inte bara det, hon var kvinna och invandrare också). Vi hinner knappt vila mellan fallen av godtycklig särbehandling - i går var det diagnoser. Man kan väll inte ta barnet från föräldrarna bara för att en av föräldrarna har en sjukdom. Epilepsi har bra och beprövade behandlingar och är dessutom varken smittsam eller ärftlig. En epileptiker är inte en sämre föräldrar utan troligen väl motiverad eftersom själva graviditeten kräver en uppoffring genom en omställning i medicinering.

Man säger att mamman kan falla på barnet under ett anfall. Okej, alltså, alla som kan snubbla, halka eller tappa något ska nekas rätten till sina barn. Det blir inte många föräldrar kvar. Att mamma kan få ett anfall är ju tråkigt - men hon är väl inte sämre mamma för det? Varför detta tjafs? Jo, epileptiker är ju inte utan problem - de är inte som man ska vara, så där som ingen egentligen är. De har problem, och lever inte någon inbillad idyll. Jag undrar vem som blir bättre förälder, den som kämpat mot en sjukdom eller den som har fått allt gratis?

På trettiotalet tvångssteriliserade svenska regeringen bland annat epileptiker. Tidigare var epileptiker förbjudna rätten att gifta sig och skaffa barn i lagen. Man tänkte att inkvisitionen var över men så dyker den upp igen. Man bygger centrum för levande historia för att minnas förföljelser, men inte alla förföljelser för några vill man ju fortsätta förfölja i Svea rike.

Vem som har ADHD bestämmer jag!

De som har diagnosen ADHD ska få det svårt att få körkort. Lite intressant, varför ska det inte påverka vad man har för musikstil eller färg på auran? Jo, nu har man börjat betrakta diagnoser (det vill säga typifiering av människor efter ett godtyckligt mönster) som en slags sjukdom. ADHD är en klassificering som man gjort efter hur vissa tycker att man ska vara. Ungefär som dyslexi - det är inte heller en sjukdom, man råkar bara ha svårt för något som många tycker är viktigt. Tänk om man inte ska få körkort för att man inte är som folk tycker att man ska vara, då är det väll lika bra att spanska inkvisitionen får sköta uppkörningarna, eller.

ADHD, DAMP, dyslexi, aspergers och vad det nu kallas är stigmata som visar på att man är fel. Några syndabockar får visa samhällets baksida genom att sedan offras för alla andras välmående. Det är inte något fel på dem, de är bara inte som andra vill att de ska vara. Så om någon inte tycker om hur andra är så ska de mobbas. De som inte passar in ska inte ha rätt till körkort, vi får väll se vad nästa steg är. Ärligt talat ser jag inte så stor skillnad mot trettiotalets tyskland. Var det inte Hitler som sa:

Växthuseffekten - den nya arvssynden

Nu är jag less på idiotin. Det går inte att rädda världen genom att köpa lågenenergilampor eller att äta metanfria kossor. Om man köper en etanolbil så blir det inte bättre. Människan håller på att ställa till miljön, men det enda som det så kalla allmänna uppvaknandet innebär är att folk blir till idioter. Istället för att lösa problemen så ska alla få känna sin skuld. Vi väljer att skita i problemen - de kan ju inte lösas utan att vi ändrar samhällssystemet - och skapelsen är given. Alltså ska alla späka sig och oja sig och köpa lokalproducerande tomater och avtalsbrev i form av utsläppsrätter. Känns skulden, köp etanol, och du är förlåten. Jag brukar ju lyssna på P1 - i denna vecka hade de klimatvecka - otroligt - den mest intelligenta på hela kanalen var Annika Lantz som helt sonika struntade i detta efter att ha pryglat sig för sina synder. Skönt att vara hedning, vi är ju utan skuld.

Varför ska detta problem betraktas som något som var och en ska lösa? Så är det inte i andra frågor. Varför inte skattemärka vissa produkter så kan vi genom vårt val ta ansvar för skattesmitarna, kanske välja produkter från företag som vi vet inte anställer mördare och pedofiler? Nej, så brukar vi inte lösa samhällets problem. Om nu fossila bränslen är skadliga - förbjud dem precis som man förbjuder PCB - eller inför lämpliga lagar - men att folk ska gå runt och känna skam för att de måste ta sig till jobbet är fånigt. Och dessutom så hjälper det ju inte - alla idéer om att vi ska lösa detta handlar om att makthavarna inte vill ta obehagliga beslut. Vi är fega som inte vill att de skall genomföra det.

Ty det är svaret - vill vi rädda världen så gör vi det genom att inte gå med på denna galimatias till klimatomani utan ändra på de politiska och ekonomiska systemen. Är vi beredda att avskaffa storstäder, masskommunikationer, global handel? Är vi redo att avskaffa vissa av våra friheter och rättigheter? Och finns någon som är beredd att fatta de obehagliga besluten? Om vi skall ändra mänsklighetens färdriktning så är det självklart, att inget av det samhället är i dag kommer att finnas kvar - det är det vi skulle tala om, eller hur?

Abort till varje pris

Dags för hedningen att ta strid för de kristna, som får beteckningen fundamentalister så fort de för fram en åsikt som inte följer den svenska nickedockeagendan. Anders Arborelius och Sten-Gunnar Hedin skriver en debattartikel som man tycker att de politiska debattörerna kunde ha gjort, men nu mera är ju till och med Göran Hägglund politisk korrekt. På något konstigt sätt görs detta till en höger- vänsterfråga. Hurså? Saknar alla till vänster empati och är nyttoetiker? Är det bara hos högern man ser högre värden? Jag betvivlar det - andlig insikt är inte en höger/vänsterfråga och det är där Arborelius och Hedin varit naiva - högern har inte några högre ideal än vänstern. Politiker förblir vinflöjlar som följer den närmaste vindpusten.

Så äntligen kommer en debatt igång i Sverige - som legat där och kurat - för att vi tycker inte att det är bra med aborter. Det är självklart att man bör unvika aborter eller? Visst måste man undvika abort om möjigt? Nej, det är det som är det intressanta i denna debatt - att abortförespråkarna inte ser något problem i att det blir fler och fler aborter - att det är något positivt. Abort är en symbol för en frihet - och frihet är ett så gulligt ord - så det är bra med aborter. Sådant ger mig frossa.

Låt mig se detta ur ett hedniskt perspektiv. Det mänskliga livet är inte okränkbart - det är kristet trams. Men allt liv skall visas respekt - det är hedendom. Man tar inte liv utan att visa det respekt, utan att be för det eller utan ett tillbörligt offer. Man tar inte liv i onödan, enligt den hedniska principen om att inte röra mer än nödvändigt. Man ska inte störa ordningen. Det är det första - man bör undvika det.

Det andra är att kärleken är helig och att ett barn är en gåva från livets makter - alltså är det högmod att tro att man själv kan välja bort något som man blir givet. Detta argument liknar även kristna argument men är skiljt från dem. Men det retar hur som helst upp abortmotståndare än mer eftersom "det är en rättighet att få ta abort" - ibland säger de en demokratisk rättighet, ibland en mänsklig rättighet. Vad är det för slags trams. Det kan väl aldrig bli en rättighet att få ta ett annat liv, eller en rättighet att styra över livets gång? Jag kan nog tycka att det är en rättighet att själv bestämma om man ska ställa upp på en sexuell aktivitet - men om den sedan leder till att ett barn blir till - då har man ett ansvar - inte någon rättighet.

Ibland klarar man inte av att ta ansvar, ibland misslyckas man, ibland gör man fel. Att göra fel är mänskligt, och våra lagar måste tillåta en del fel. Lagarna är inte till för att ersätta det personliga ansvaret. Det är fel att vara otrogen - men ingen vill ha en lag som straffar otrohet. Lika så måste vi ha lagar som inte gör livet till ett helvete för dem som misslyckas med att ta ansvaret - vi vill inte ha illegala aborter. Men det är fortfarande fel med aborter - men svaret är att göra ett samhälle där det är lättare att ta ansvar, och lättare att undvika situationen. Det blir inte bättre med abortförbud. Däremot kan man faktiskt undra varför Svenska regeringen som berömmer sig för sin EU politik inte kan föra en dialog i europa istället för att blanda in andra länders medborgare i våra regler. Tror de att vi kan lösa andra länders sociala problem eller? Detta handlar faktiskt inte om att erbjuda sjukvård - graviditet är inte en sjukdom. Det handlar om att skapa ett drägligt liv för människor - är ni redo att ge dem föräldrapenning i stället? Det här är inte en lekstuga - det handlar inte om veckor hit eller dit - det handlar om människors liv - kan inte de som diskuterar frågan torka sig bakom öronen först och inse att det inte finns ett enkelt svar.

Humanisternas sharia

Ständigt dyker Humanisterna upp i media - en gång Human-etiska förbundet - numera förespråkare för en ateistisk fundamentalistisk stat. Detta är medias - särskilt publicservice - ständiga val av favoritrörelser att lansera och driva. Under åttiotalet var det frikyrkorna, på nittiotalet New Age och senaste åren har Islam lanserats som populärt. Hur många har inte blivit intresserade av Islam på grund av Sveriges radio? Nu lanseras Humanisterna av massmedia - någon folkligt engagemang betvivlar jag, däremot så har de fått lite pengar i ryggen.

I Norge så är deras Human-etiska förbundet en seriös organisation som försöker agera som ett trossamfund för ateister - och erbjuda tjänster som ateistiska vigslar och begravningar. Det tycker jag är positivt - att i sekulär anda agera sida vid sida med andra utgöra ett alternativ. Nu har Norge fortfarande stadskyrka, men det är en annan historia. Men den svenska organisationen, som verkar i ett friare samhälle strävar inte efter att skapa ett alternativ för de (få) ateisterna - nej - de vill på talibanmaner införa ateismen som stadsreligion. Plockar humanisterna i Sverige fram några ateistiska ritualer? Nej, de försöker lägga beslag på borgerlig vigsel och borgerlig begravning - alltså de värderingsfria alternativ som finns för de som saknar andlig hemvist. Statens skall stå för ateism och humanism. Där försvan sekluarism och demokrati. Humanisterna vill bekämpa andra religioner på lagstiftningsplanet. Alltså, de vill införa en humanistisk sharia.

Humanism betyder vanligen mäniskoorienterad vetenskap. Inte i detta fall, här betyder det människoorienterad värdegrund. Det kan tyckas positivt, man bryr sig om människor. Men det är en tradition där människans framsteg sätts framför allt. Natur, djur och andra värderingar får offras för mänsklig framgång. Högmod är ett bra ord. Det är en teknokratisk tradition som spelat stor roll i framväxten av ideologier som nyliberalism, fascism och kommunism. Alla religioner har spöken i garderoben - även ateismen. Men det bisarra är hur denna religion i ett sekulärt samhälle i massmedia tillåts argumentera för att införa en påtvingad livsåskådning - ateismen. Att skolelever tvingas gå i kyrkan är inte demokratiskt - men att skolever skall tvingas bli bekännande ateister eller humanister är än mer odemokratiskt. Humanisterna vill föra in humanismen i lagstiftningen. I skräcken för Islam så vill de införa en än mer intolerant sharia.

Tomas Bodströms drömmar om en storebror

Tänk att en minister kan kämpa så hårt för att övervaka medborgarna. Och jag tror inte att vår regering har ambitionen att utnyttja övervakningssystemet till att kontrollera oss alla. Jag tror inte regeringen ens förstår den möjligheten. Men en dag kommer en sådan regering som förstår den möjligheten. Det blir den sista regering vi väljer.

Som om alla vore så lika

Att man använder sig av generaliseringar när man pratar strunt - det kan man ju tycka lite av varje om. Men när media och makthavare konstant utgår från generaliseringar så tyder det ju på deras inkompetens. Det kan handla om sociala försäkringssystem, pensioner eller rättssystemet. När kvällstidningar skriver svepande om "Svenska kvinnors sexliv" att det vore fruktansvärt om det stämde (särskilt för männen) vet vi att det inte är sant. Men när makthavare tror att alla passar in i generaliseringen bygger vi upp ett samhälle där människor faller mellan stolarna.
Vi har ett skolsystem där inte alla passar in - det är inte barnen det är fel på. Man ska betala hög fastighetsskatt om grannens hus säljs dyrt - trots att man kanske är urfattig. Man tror att alla passar in i så givna roller - barnfamiljer, pensionärer, sjukskrivna. Vi är alla individer - och alla de som inte passar in i de generaliseringar som är på modet - varför ska de lida? Faktum är att de kreativa människorna - de som kallas entreprenörer numera - de passar aldrig in. Men det är de som skapar en ny värld. Det är de som behövs.

Alltså, nu när våra politiker kommer med sitt valfläsk så är det jag vill se - hur funkar deras modeller i undantaget. För den generelle klarar sig nog - men de som faller mellan stolarna är många - och med dem faller hoppet om ett mänskligt samhälle.

Så hände det i London

Så hände det något, något alla viste kunde hända. Världen bygger på konflikter. Vi väljer att lita på en beskyddare - en stat, en maffia eller en krigsherre - är det någon skillnad? Så utbryter panik när våldet drabbar någon. Varifrån kom denna naivitet? Nu litar alla på sin maiffia herre och begär att denne skall hämnas. Så var det inte förr. Man litade inte på herrar - man litade inte på någon utanför sin egen krets. Genom alla ådrar har vi vetat att när som helst kan någons våld och hot drabba oss. Vi går inte säkra. Hur kunde den enkla vissheten gå oss förlorad? Om man försvär sig till en herre och litar på denne måste man inse att man har tagit part i en konflikt. Alltså - hur ska man då förhålla sig? Varje gång du befinner dig kring främmande människor är du hotad. Lita inte på främlingar - lita inte på att någon skyddar dig. Ta vara på dig själv och dem du bryr dig om.

Det bombdåden i London lär är att det naiva samhället måste överges. De som skall dö för politiska systemens skull dör inte bara i Jerusalem eller Bagdard - nu dör dom i London och Madrid också. Så är det när man väljer att delta i en konflikt - och det har alla som litar på en av dessa regimer gjort. Verkligheten är konsekvensen av våra handlignar - och nu kom verkligheten till London. Välkommen till verkligheten.

Prenumerera på innehåll

Denna blog är skriven av Keeron Ögren enligt den policy som gäller på denna webplats. Texterna är skyddade av upphovsrätten med cittaträtt enligt gängsle regler med korta citat när källa uppges, hela inlägg får inte återges utan tillåtelse. På internet så anges källa genom en länk till blogginlägget.