Keeron Ögren

I ett rött hus vid skogskanten bor han, i ett vackert värmländskt landskap. Han sitter helt vitkläd i sin örtagård. Keeron Ögren är en känd person, författare, filosof och föreläsare. En populär inspirerande föredragshållare och en kreativ tänkare som ofta ger sig in i debatten, det må röra sig om den moderna informationstekniken eller mänskliga sociala frågor. Han är konsult med information och utveckling som huvudsyssla. Han är en av de mest kända representanterna för den hedniska religionen i landet och kan det mesta om den folktron och det folkliga kulturavet. Han har dessutom blivit känd som författare under de senaste åren då han publicerat två unika böcker där han genom att föra in den folkliga berättarkonsten i modern prosa så skriver om livets frågor ur ett hedniskt perspektiv. Han är en uppskattad föreläsare och rådgivare med en mängd ämnen på sin meritlista - från traditioner och filosofi till social dynamik och teknisk utveckling.

Keeron har bakgrund som journalist och informatör och har arbetat i tio år som gymnaselärare i datakommunikation och filosofi. Han är etnolog, filosof och retoriker. I sin verksamhet i tankesmedjan Logia sysslar han med att reda ut vad som sker i vår samtid. Han använder sig av tillämpad filosofi för att finna svaren på frågor om hur framtiden och samtiden ter sig. Filosofi är ett ord som få tycks förstå - hur ska man beskriva filosofi?

"Filosofi är avancerade verktyg som mänskligheten utvecklat genom tiderna för att förstå oss på verkligheten"

Keeron anväder sig av metoder som utvecklats av tänkare som Kirkegaard, Heidegger och Foucault. För att förstå hur mänsklig verksamhet fungerar och hur verkligheten kan tolkas så använder han sig av dessa metoder för att förstå hur framtiden kommer att te sig. Han menar på att man med studier av diskurser och empiriska data har goda möjligheter att få överblick över vad som egentligen sker:

"Många tycks tro att verkligheten är slumpartad. Inom ramen för teoretiska modeller så kan vi tolka det som sker runt om oss - det handlar om att använda oss av de verktyg som finns."

Man kan tycka att datorer och filosofi inte hänger samman - men Keeron menar att det är tvärt om. Filosofi handlar om logik och exakt vetandet - på samma sätt som datorer. I dag produceras enorma mängder information - för att kunna tolka dem så måste man ha filosofiska metoder.

"Det är filosoferna och humanisterna som kan använda sig av datan - om man nu vill att maskinerna ska göra något annat än blinka med lamporna. Men ärligt talat - det finns otroligt många hemsidor där ute skrivna av tekniker. Och de blinkar!"

Ordet "logia" är det grekiska ordet för kunskap - men stammar från det sanna ordet som oraklet gav. De tecken som tiden bjuder på är något som Keeron menar man kan analysera och få fram tolkningar. Tolkningar kan ha brister, påpekar han, men om gör en tolkning så kan man även ha rätt. Om man bara chansar, säger han, så är den chansen att pricka rätt risken ganska liten.

"Det tragiska är att många antar att saker ska fortsätta som förut och det är det enda vi med säkerhet vet: Saker kommer att ändras."

Keeron är medieexpert och tar fram verktyg för nya medier, huvudsakligen webben. Han menar att detta är en naturlig del i sitt engagemang kring kunskap och förändring. I dagens samhälle flyttas makten till medierna - och de nya medierna tar mer och mer av denna roll som maktkanalen. Alla form av budskap är utryck för makt - därför kan webben och medierna försås utifrån maktteorier och kunskaper om kommunikation och retorik. Detta i kombination med en förståelse för gruppdynamik och socialt beteende gör att han ger sig i kast med frågor som kreativitet, struktur och utveckling - problem är utmaningar som alla kan lösas.

I dag arbetar Keeron som kommunikationskonsult att formulera och nå ut med detta klienters budskap. Kombinationen kommunikatör, filosof och skribent har visat sig en vara en unik begåvning. Sedan tio år tillbaka lever han på den värmländska landsbygden utanför Säffle - där han bland annat initierat ett projekt som lett till ett fibernät till alla boende på landsbygden kring Säffle.

Keeron är känd som författare, debattör och som aktör inom hedendomen i Sverige. Vad menas då med hedendom?

"Hedendom är en levande tradition som många bär med sig. Medvetenheten varierar från person till person. Troligen är det en av de vanligaste livsåskådningarna - men man pratar ju inte om det."

Hedendomen är den folkliga tron, den gamla föreställning som vi ofta möter i skildringar av gamla bondesverige. Man kan få känslan av att det är en tro på sagor, men Keeron förtydligar att det är utomstående som saknat insikt i trosföreställningar som gjort om sägnerna till barnsagor. John Bauer och Jenny Nyström förstod inte de troll och tomtar folktron talar om.

Inom hedendomen så menar man att verkligheten innehåller krafter utöver det direkt synbara. Det osynliga är inte bara av godo, det finns även destruktiva krafter. Folktro är vägen att undvika det farliga. Det finns en andlig aspekt av tillvaron - en osynlig aspekt. "Skrock och vidskepelse" kallar Keeron för traditionell livsåskådning. Han talar om landets vättar och om makterna - eller gudarna. Naturen är full med väsen som påverkar vad som sker. Keeron är vad man kallar för klok gubbe - eller som man även säger Gode. Det handlar om ett religiöst uppdrag inom det svenska hedniska samfundet - Samfälligheten för Nordisk Sed. Han är skeptisk till nyandlighet och new age-varianter av religion. Han menar på att synen på de kloka har blivit snett i populärkulturens bilder med magi och trolldom. Sådan magi i filmer och fantasy litteratur ger en konstig bild av traderad kunskap. Verkligheten är mycket mer fantastisk. Men han menar att allt detta leder folk till att experimentera med medvetandet, droger och liknande på ett farligt sett.

"Människan behöver kontakt med det andliga - men inte allt det andliga - det finns saker där ute som kan krossa en människa. Det finns bra sätt och dåliga sätt – traditionen är bra, exprimenterande dåligt."

Hedendom blandas lätt i hop med olika former av historievurmeri. Keeron berättar att allt handlar om en förvirrad syn på det förflutna och en brist på verkliga rötter. Nationalister skapade fantasin om en forntid som passade dem. Det finns till och med nyandliga grupper som "hittar på" en asatroreligion - men sådant ställer sig Keeron skeptisk till. Asatro har ju egentligen aldrig funnits utan är ett nationalromantiskt påfund. Keeron har gjort sig känd i debatt och intervju genom sitt starka ställningstagande gentemot nyhedendom:

"Vår kultur innehåller en mängd bruk som är uttryck för trosföreställningar – och man gör dem av tradition, de är meningsfulla. Ser man Seden utan den förståelsen så blir den bara meningslös mystik."

Vilken är då kopplingen mellan filosofin och tron? Ja, enligt Keeron så är det skillnad på vad man vet och vad man tror. Filosofi handlar om kunskapen och kunskapens gränser. Religion handlar även om sådant som går bortom vad som kan vetas. De som tror att det inte finns något andligt tror lika mycket som de som tror på något. Keeron framhåller att det är viktigt för meningsfullheten i livet att man vet vad man tror. Meningsfullhet är något som rör sig på trons område - människor är troende varelser. Tanken att man skulle försöka övertyga någon om en tro är honom väldigt främmande - religion är inte något man väljer - det är hur man upplever verkligheten. Han menar att man vanligen får den uppfattningen under sin uppväxt. Han tror till exempel inte på att man kan omvändas till en religion - tro är inte åsikter utan grunden till åsikterna.

"Man är inte fri att välja sin livsåskådning. Vad man tror är en del av det man är och man är den man är - på samma vis tror man det man tror!"

2005 gav Keeron ut sin första bok "På jordfast grund - tankar ur hednisk folktro" som väckte stort intresse. I denna belyser han olika existentiella frågor ur ett hedniskt perspektiv. Keeron tror att det stora intresset beror på att den är unik; det finns inte några andra böcker i ämnet. Boken är skriven med en modern läsare i åtanke. Den är lyrisk i språket och man förstår att författaren tycker om att skriva och berätta. Boken är en inspirationskälla, en introduktion och en orientering:

"Det fanns ingen bok om hedendom där det religiösa djupet trädde fram. Så jag blev tvungen att skriva den."

Hans andra bok "Kärlekens bok" kom ut 2007. Denna bok är en mycket mer omfattande bok, en dialog mellan kärlekens gudar. Boken är skriven i dialogform och är innehåller även en ramberättelse där man möter gudar och människor. Men även denna bok handlar om livsvisdom, den handlar som namnet antyder om Kärleken ur olika aspekter. Den är en bok full av tankar kring relationer och hur kärleken fungerar.

Kärlekens bok är en slags guide till kärleken för den som söker de större svaren, På jordfast grund är en liten tankebok om livet i stort. Kan vi se fram mot nya böcker om livets filosofi?

"Kan nog tro det."

Läs mer om Keerons första bok här.

Läs om den andra boken om kärlek här.