Debatt - kategoriserade inlägg
Molnet, makten och naiviteten
Igår presenterade Steve Jobs sin nya vision - nämligen Molnet. Normalt brukar Jobs vara visionär och ta ledningen i utvecklingen, men nu hoppar han på ett trendtåg precis som alla andra. Molnet - idén att låta datan lagras centralt av några få megakorporationer är inte bara en dålig idé, den är inte ens ny. Att Apples tidigare molntjänst Mobile-me har varit en totaltflopp även bland macfanatiker tycker jag borde visa på något.
När Steve Jobs skapade persondatorn på sjuttiotalet så gjorde han revolt mot stordatorer och centraliserade databanker. Innan dess var det ett fåtal mäktiga aktörer som hade möjligheten att hantera information digitalt. Persondatorn var en revolution i det att den flyttade över makten till den enskilde. Steve Jobs var den som såg den möjligheten och tack vare detta har vi varit med om en utveckling i kreativitet och teknikens möjlighet sprider sig till de svaga runt om i världen.
Det finns en tendens att ta ifrån individen makten över datan - ett vanligt problem är till exempel olika former av DMR kodning när man köper musikfiler. Om man inte har tillgång till rätt program och kodnyckel så slutar man kunna lyssna på låtar man köpt på iTunes eller någon annan musikbutik. Om man vill lyssna på låten i bilen och bilstereon inte är tillverkad av rätt bolag (Apple eller Microsoft som ju gör så många bilstereo) så går det helt enkelt inte. Du kan inte byta dator, operativsystem eller program fritt utan är beroende av leverantörens system - om du ska kunna använda datan. Detta betyder ju med andra ord att den som köper nått annat än mp3 helt enkelt får lov att skärpa sig. Problemet är löjligt, men det handlar ju om att inte ställa upp på dum teknik.
På sistone har streaming blivit populärt. Tjänster som Spotify och Vodler erbjuder musik och film som laddas över nätet. Jättebra för alla som gillar hackande musik och att filmer bryts mitt i. Löser ju inte problemet med min bilstereo - har inte så lång sladd. Får se hur länge det dröjer innan internetleverantörerna börjar ta betalt per MB - eftersom det är det som egentligen kostar pengar. Men det är inte det stora problemet - problemet är att man inte har kontroll över datan. Om leverantören bestämmer att den låt du gillar eller den film du såg hälften av förra veckan ska försvinna så kan du inte göra något åt det. Det vet alla som hittat jättebra information på nätet och sedan sparat en länk - bara för att upptäcka att det är borta. Man lär sig att man ska spara allt viktigt.
Men då till molnet. Tänk att vi sparar allt det viktiga hos någon annan, hos en operatör med regler och avtal som gör att de kan ta bort och kontrollera din data som de vill. Har du något som är emot deras regler så kommer de att ta bort dem. Nu är det ju egentligen inte risken att man ska förlora datan jag oroar mig för. Problemet är att dessa företag kommer åt datan. De lever på att kartlägga folk och företag. Deras handelsvara är ditt beteende, dina uppgifter och din kunskap. De stora molnoperatörerna är vid sidan av Apple, Microsoft, Amazon och Google. Varför kan inte folk fatta att detta inte är stora snälla serviceorgan - de är affärsdrivande företag som kommer att ta varenda chans att tjäna pengar på dina uppgifter och smula sönder andra företag. De är inte onda - de är affärsdrivande företag. Affärsdrivande företag ska göra så. Under normala omständigheter så fattar alla som sysslar med affärer att man kan inte skrika ut sina affärshemligheter och man kan inte avslöja för andra företag när man har något smart på gång. Men nu helt plötsligt sätter en massa företag igång att ge sin känsligaste data till några av världens största koncerner. Om dessa molnägare inte skulle utnyttja den möjligheten så är de dumma i huvet. Nu känner vi dessa företag, och vi vet att de inte låter affärsmöjligheter gå dem förbi. Om några år kommer vi att ha två typer av företag - de som äger sig själva och de som i molnet styrs av Apple, Microsoft, Amazon och Google.
Internets styrka är inte centralisering. Den arabiska våren kunde ske då man kunde lagra saker på telefoner för att sedan smuggla ut dem ur landet. Om allt lagrades i molnet skulle Mubarak ha vunnit - när han stängde ner nätet skulle all data försvunnit. Jag tror på nättjänster, så som Web 2.0 lösningar. Genom att dela saker över nätet förenklas mycket, men det är en skillnad på att utnyttja nätets möjligheter och att utnyttjas av nätet. Bara en idiot delar ut sin hårdisk på nätet. Om du delar ut din hårddisk till någon av världens största informationshälare kallas det Molnet.
Anonymiteten på nätet
Hörde en intressant diskussion i P1. Man diskuterade troll, det vill folk som skriver elaka kommentarer bara för att de inte har något liv. Då nu de flesta som har en blogg har det för att de inte har ett liv så undrar jag vad som är problemet. Det finns bra och seriösa bloggar - men de är i minoritet. Då och då finns en intressant debatt. Men många bloggare och kommentatorer lider av en anonymitetssjuka. De skriver inte vad de heter - de skriver nått slags alias. Som om någon överhuvudtaget bryr sig om något som sägs utan avsändare.
Om någon av er råkar följa den här bloggen (idiotisk formulering eftersom enbart de som saknar liv "följer bloggar", de normala kommer till en blogg när de letar på ett ämne) vet att den inte har särskilt många kommentarer. Detta är inte riktigt sanningsenligt - jag tar nämligen bort nästan alla kommentarer jag får. Detta på grund av den enkla regeln att man ska uppge sitt riktiga namn. Det kommer nästan aldrig kommentarer från människor som står för det de skriver. Jag har faktiskt raderat en hel del kommentarer som jag faktiskt gillade. Ärligt talat har jag inte modererat bort någon som uppget sitt riktiga namn. Jag fäster inte heller någon vikt vid texter som "ingen" skrivit. Jag tror att det enbart är på grund av detta som jag sluppit trams i bloggen. I och för sig har jag blivit av med några "seriösa" kommentarer, men min poäng är att något utan avsändare kan inte vara seriöst.
På nätet kan man använda alias. När alla skulle ha hotmailkonto så tog "sven" och "karin" slut ganska fort, då blev folk Gnuggan24. Att vi i dag fortsätter på detta sätt är barnsligt. Man verkar bråka om rätten till alias till på köpen - vem som egentligen är "mymlan". Det kan jag berätta - det är en figur som finns i Tove Jansons böcker. Att på nått sätt tro att man har rätt till ett alias är ju ännu löjligare. "Du kan inte kalla dig Vän av ordning - det är ju jag som är Vän av ordning."
En blogg menar man nog ska vara någon slags debatt - så har jag försökt använda min blogg i alla fall. Men om man ska ha den attityden så borde man inte acceptera anonymitet. Meddelanden utan tydlig avsändare är inte bara fega och opålitliga, de går faktiskt inte att förstå. Om man har lite koll på Heidegger, Habermas eller Wittgenstein så vet man att en text utan kontext saknar betydelse. Om man skakar ett alfapet och sedan så står det "DU ÄR EN KANIN" - vad betyder det? Ingenting, eftersom det inte finns en avsändare. Alltså, en kommentar från någon läsaren inte kan identifiera betyder faktiskt ingenting.
Jag tror att om man helt enkelt använde denna enkla princip på bloggar, i forum och så vidare så skulle vi slippa trams och få seriösa debatter. Sidor ska ha ansvariga utgivare och inlägg ska ha avsändare - kan det vara så svårt?
Det heter inte varg!
Vargjakten är ett aktuellt ämne som man inte låta bli att skriva om. Mest för de som debatterar verkar vara totalt förvirrade. För det första så heter djuret i fråga ulv - inte varg. Varg är ett noanamn för ulven. "Varg" betyder våldsverkare eller missgärningsman. Det borde ju vara ett ord som kvällstidningarna skulle tycka om, men istället används det bara på ulvar. Det är ett direkt förtal - sällan är vargar ulvar, många är de vanliga vargarna - på två ben.
Men låt oss se till denna jakt som pågick under årets första dagar. Ingen i media eller i debatten verkar vara jägare. Då jag nu råkar vara jägare och dessutom bo i ett av landets ulvtätaste län så borde jag ha lite koll på ämnet. Jag bodde tidigare mitt i ett revir.
Man har alltså licensierat 12.000 jägare för att jaga 27 djur. Detta med jaktområden på hela län. Den som vet något om jakt hör hur orimligt det låter. Man tilldelar normalt djur per jaktlag - att man skulle kunna samordna jaktlag när det går femhundra jägare per vilt är orimligt. Att man då skjuter fler djur än tilldelat är självklart.
Det än mer anmärkningsvärda är mängden så kallade "påskjutna" djur, nämligen en tredjedel av kvoten. Det betyder skadeskjutna eller möjligen missade djur. Vart tredje skott! För den som inte jagar kan detta passera obemärkt, men att skadeskjuta djur är det värsta en jägare kan göra. Om man inte kommer att träffa ska man inte avfyra. Den jägare som inte träffar ska helt enkelt inte få jaga - det vet varenda jägare. Antingen har man inget omdöme eller så skjuter man som en kratta. Ingen vill vara på samma jaktlag eller ens i samma skog som någon som skadeskjuter - en sådan person kan skuta grannen av misstag. Att så många av dessa ulvar har skadeskjutits är obehagligt. Det betyder runt 4000 livsfarliga individer beväpnade med grovkalibriga vapen som skjuter mot vem helst som rör sig.
Förespråkarna för ulvjakt bör inse att det största hotet mot deras jakthundar inte är ulven utan varghatare som inte kan skjuta. Jag tycker personligen att man ska kunna jaga ulv, precis som man måste kunna jaga allt vilt. Men skjutglada idioter som vill ha så många sjukliga älgar som man kan i skogarna är det egentliga problemet. Det finns en hel del idioter inom naturrättsrörelsen, det finns en hel del idioter som tycker löjliga saker om detta. De flesta fattar faktiskt inte att jakten är ett viktigt näringsfång. Nej det finns många stadsbor som borde hålla käft. Men så länge det finns lika många idioter bland jägarna så måste detta bli idioternas debatt. Det finns människor som kan leva med och förvalta det naturen ger. Men de idioterna som tycker att det är kul att skjuta och inte vet något om djuren och naturen runt om dem - jaktrörelsen måste rensa bort dem, ge dem paintbalgevär eller nått. Först då kan denna debatt bli sansad.
Grisar behandlas som svin
Då flyter skiten upp till ytan igen. Ekot publicerar uppgifter som Djurrättsalliansen samlat in om svensk svinuppfödning. Det så kallade avslöjandet handlar om grisar som behandlas oerhört illa hos en mängd svinuppfödare, bland annat på Blackstaby som ägs av Lars Hultström, VD på Swedish Meat. Alla är upprörda - och det vore ju rimligt - om detta var en nyhet.
Problemet är ju att detta är det system man valt att ha. Alla konsumenter som går med på att äta mat som "bara ska finnas" i butiken går också med på detta. Det är ingen hemlighet - det är en del av en av samhällets tysta överenskommelser. Att låtsas som något annat är bara dumhet. Om vi vill att maten skall levereras industriellt så blir det industriellt. Att som många, inklusive jordbrukminister Eskil Erlandsson, låtsas som att de industriella djurhållningen kan vara moralisk är en i sig orimlig inställning. Några pratar om ekologiskt kött - som om de föddes upp på något annat sätt. Det finns ett traditionellt sätt att sköta djur - ett naturligt sätt. Men då kan vi inte osynliggöra det varpå vi lever.
Många upprör över att det är synd om djuren - det är inte det som är katastrofen. Det är skamligt av människorna - det är det som är illa. Och det är inte bara grisuppfödarna som ska bära den skammen. När man handlar djur via ombud har man del av detta. Själva systemet är felet. Men att köpa gårdsslaktat kött är något myndigheterna belämpar och att själv ha sin hushålsgris är nästan olagligt. Myndigheter och lagar vill ha det så här. Folk tycker att allt naturligt är äckligt - folk vill ha det så här. Om du inte ser några pickande hönor finns det inga pickande hönor - ser du inga grisar med knorr på svansen finns det inga grisar med knorr på svansen. Om inte du signar det djur som slaktas så signar ingen djuret.
Bravo Mohamed Omar
Nu har den harmlöse muslimen börjat ta ställning - då åker han ut. Mohamed Omar, en enligt min smak mindre begåvad poet som länge varit en av kultursveriges alibi. Man behöver "snälla" muslimer, duktiga invandrare som visar hur bra vi svenskar är. Därför får han representera en minoritet för vilka han knappas har kunnat ses som representativ för - tills nu.
I förra veckan i Expressen (ingen länk - jag länkar inte till den tidningen) gjorde han ett ideologiskt lappkast. Han kom till den slutsat som vilken förnuftig människa som helst måste komma till - att det enda hoppet i mellanöstern står till de demokratiska krafterna. Dessa krafter är Hamas, Muslimska brödraskapet och den Iranska staten. Det är de demokratiska krafterna i området, de som för befolkningens talan. De står för frihet och rättvisa och på andra sidan står diktaturer, förtryckare och folkmördare. Till etablissemangets besvikelse tänker Omar. I västerlandet måste man kalla USA, som utför massmord i Irak och som torterar oliktänkande för en demokrati och Iran, en demokratisk republik med ett statskick som infördes av en folkrevolt skall man kalla diktatur. Hamas är de folkvalda i Palestina och Israel genomför en förintelse av det palestinska folket. Kan man inte förstå detta är man dum i huvudet. Man kan tycka att det är rätt - man behöver inte tycka att araber eller perser ska få bestämma i sina länder - men det tycker alltså Mohamed Omar.
Tack att du vaknat Mohamed, bra att du för debatten till en annan nivå. Olyckligtvis kommer du att tystas ned med medias effektiva munkavlar. Oroa dig inte - de hittar säker en duktig muslim att ersätta dig med.
Rondellhundens mördare - Lars Vilks - åter i farten
Mannen som dödade rondellhundarna är åter igen i farten - Lars Vilks. Ni kommer ihåg de skojiga hundar folk gjorde själva och ställde ut i Sveriges rondeller. Lars Vilks kunde antagligen inte stå ut med att icke-konstnärrer gjorde något eller så ville han bara få pengar och berömmelse på andras bekostnad. Han ritade alltså en rondellhund som föreställde Muhammed och viftade med denna i media tills det dök upp någon muslim som blev sur på honom. Sedan slutade folk göra rondellhundar - vem vill förknippas med Lars Vilks? Att man bli sur på Vilks är naturligtvis inte så svårt. Att han inte ens gjort någon hund i någon rondell är ju ännu mer fånigt. Men Vilks lyckades med sitt mål - inga fler rondellhundar och själv fick han vara med på TV.
Nu har han i allafall gjort en musikal om denna löjliga historia(eller egentligen inte, bara ett par texter, men kan man inte ens snickra till en hund så kan man nog inte skriva heller). Denna får han inte sätta upp någonstans - enligt Vilks censur - enligt sunda människor normal krav på kvalité. Däremot har han integrerat det i ett evenemang anordnat av Sveriges svar på Ayatolla Khomeini, Christer Sturmark, ordförande för den fundamentalistiska organisationen Humanisterna. Om någon fortfarande hävdar att Vilks någonsin förespråkat yttrandefrihet eller stått för öppenhet så är det dags att inse att det bakom alla ursäkter och prat om konst och frihet bara är en patetisk person som hatar andras kreativitet och tro och som bara måste framhäva sitt eget ego på andras bekostnad.
När normlösheten är normen
Ingen vågar längre förkastar omoral eller berömma dygd. Det är på något sätt fult att ta tydligt ställning till saker. Att säga att vissa handlingar är bra och vissa är dåliga är fult - nej man ska vara tolerant mot allt. Allt ska bedömas från fall till fall - man ska se till hur folk tycker och känner och låta alla röster komma till tals - alltså även de röster som är fel. Det finns inga normer - allt som liknar värderingar skall förkastas och fördömas. Vi lever i anomins tidsålder - normlöshetens tidsålder.
Nej, vissa saker är rätt och vissa saker är fel. Man får tycka vad man vill - men det betyder inte att man har rätt. Det finns rätt och fel i hur man talar om andra och hur man bemöter andra. Det finns rätt och fel i känslomässiga och sexuella relationer. Det finns rätt och fel i hur vi handskas med den värld som fött oss. Det finns rätt och fel i hur man handskas med det arv vi fått från de som levt här före oss. Det finns rätt och fel i vad man gör med sitt liv. Det är så och det enda valet vi har är att göra rätt. Vi kan tycka hur illa vi vill om hur det är - det må passa dåligt i våra liv - men då är det våra liv det är fel på. Allt är inte rätt, och alla ska inte få göra som de vill och ingen handling är bortom moralen. Detta är egentligen självklart, men av någon anledning är detta det mest kontroversiella man kan säga i dag. Varför är det så?
Planerad fördumning av radio och tv.
SVT och SR vill nå ung publik genom dummare utbud. Det finns mycket kritiskt att säga om "public service" - men nu jobbar de på att bli ännu sämre. För att nå de som inte väljer "public service"-kanalerna så vill man kopiera de kommersiella kanalernas skval. Istället för att bredda de intelligenta och kritiska samhällsprogrammen så att fler ämnen bjuds så ska det bli mer likriktning. Nu har jag ju ingen TV - men jag lyssnar desto mer på radio. Några ambitiösa personer har startat en namninsamling - jag vet inte om sådant hjälper men här är en länk http://www.kufim.se/namnlista.php.
Sätta hårt mot hårt
Fick en fråga över mailen - varför jag är så hård när jag debatterar. Har lite svårt att se det som ett problem - debatt handlar ju om att vrida och vända på uppfattningar - att bryta ståndpunkter mot varandra. Men jag tänkte försöka ge ett lite mer uttömmande svar - så jag gör det här.
Jag brukar inte debattera småsaker - det har jag inte tid med, men däremot när viktiga saker är på spel. Jag är kunnig i vissa ämnen och är van många sorters hyckleri och taskspel. Alltså faller det ofta på min lott att ta upp viktiga ämnen och försvara vissa värden, värden som jag kan väl. Jag tycker att det är en skyldighet att kämpa för hederlighet och för goda värden. Jag ser ingen anledning att söka samförstånd med hypokriter och lögnare - så jag använder hur hårda ord det än krävs för att avslöja dem.
Nu är det olyckligtvis så att lögner sprider sig - och den som bär på en lögn har inte alltid förstått att det är en lögn. Den lögnen är minst lika farlig. Alltså måste man avslöja lögnen - och förhoppningsvis så väljer personen att ta avstånd från den. Men jag har sett hur man istället slängt bort vett och sans och omhuldat lögnen - och föraktat mig. Ärligt talat - varsågod - jag är inte ute efter att bli omtyck - särskillt inte av hycklare. Jag tror på att människor måste få veta sanningen - och då måste man ibland vara hård. Jag tror på att det finns sanningar och jag tror på att det finns värden - i nihilistens värld finns inget sådant - ord, kultur, gudomlighet, människor - allt kan utnyttjas för den egna vinningens skull. Om vi inte är hårda mot dem så blir allting gott förslavat. Går vi med på det?
