Krig och fred - kategoriserade inlägg

Det som sker kring Wikileaks och dess uppträdande i världspolitiken verkar vara något som få av debattörerna och mediavetarna verkar begripa. Allt verkar overkligt, nästan farsartat - men egentligen är det ganska begripligt bara man vet vad Wikileaks är och inom vilken kultur/ideologi den hör hemma. Det som ställer till det är att man försöker sortera in företeelsen som journalism eller vanlig debatt. Själva vill de hävda sig värna demokrati - men om det är demokrati att bryta mot lagar i demokratiska stater kan man undra vad är demokrati. USA vill klassificera verksamheten som terrorism - men är det någon som fortfarande kan använda ordet terrorist utan att mena "någon jag inte gillar"?

Låt oss skapa lite ordning i denna förvirrade diskussion utan att vara naiv och tro att det finns någon som är den snälle och någon annan som är den stygge. I politik och debatt så har man sina mål, sitt sett att se på världen och tillgriper de medel man har för att nå de målen. Snygga ord som frihet, godhet och demokrati används bara för att rättfärdiga sina handlingar. Vad vi måste förstå är att det ökade flödet av information och spridandet av kunnande har förändrat världen - detta är spelet om makt i denna nya tid.

Det amerikanska kriget mot terrorism låter i sig som något vansinnigt - hur ska man kunna föra krig mot en terrorist? En terrorist är ju en person - vem som helst - som gör en handling som hotar lag och ordning. Men hur orimligt det än låter så är detta egentligen fullständigt rationellt. I det nya informationssamhället så är nämligen information som tidigare endast fanns tillgängligt för experter och statliga makthavare åtkomligt för en väldig mängd människor. Det krävs i dag inte en stat för att bygga bomber eller massförstörelsevapen. Gamla tiders säkerhetspolitik har handlat om att kartlägga vilka stater som kan utgöra ett hot - numera kan alla möjliga grupper utgöra det hotet. På så sätt är den amerikanska linjen begriplig. Nu kan man ju tycka att de flesta inte sysslar med sådant - men faktum är ju att det finns fanatiker. Tidigare har vi sett kommunister, fascister, islamister och separatister - men nya tider bjuder nya intressegrupper som går över gränsen. Vilka de blir vet vi ännu inte - numismatiker eller anakronister?

Wikileaks är ett barn av en kultur och politisk rörelse som har sina rötter i åttiotalet och nätets framväxt. Det är en frihetsidé med en extrem tolkning av Laissez faire liberalismen. Den kommer ur bland annat hackerrörelsen och anammade idéer ur GNU-rörelsen men kom att ta stegen bort från den då GNU-rörelsen inkluderade en del ansvarstankar. GNU var inte mot upphovsrätt i sig - man skulle bara använda sin upphovsrätt på ett generöst sätt. Nätliberalismen är emot ägande och emot ansvar. Den första tydliga manifesten var "Blue Ribbon Online Free Speech Campaign" - "information whants to be free" - en kampanj för folk ska få publicera vad som helst, hur som helst, utan ansvar. Tekniken ger möjlighet att kopiera hur som helst, att anonymt driva vilken linje som helst. Detta kallas då för en demokratisk rättighet - vad demokrati är kan man naturligtvis diskutera. Jag tycker personligen att valhemlighet känns ganska odemokratiskt till exempel. Det är yttrandefrihet som är på tal - men efter att Lars Vilks rasism ska kallas yttrandefrihet så kan vi ju konstatera att det gått troll i det begreppet också.

Det är många fina ord. Frihet, yttrandefrihet och demokrati. Sen har vi stora stygga USA och rädslan för storebror. Då kan man ju lätt tycka att Wikileaks är frihetens förkämpar - och det får man ju tycka om de för ens agenda, precis som att man kan heroisera al-Qaida om de står för samma värderingar som en själv. Några rörelser har tillgång till självmordskandidater, några har tillgång till hackers. Att smeta ner människor med lögner och sprida ut deras privatliv är bara lite mer västerländskt. Att DoS-angripa åklagarmyndigheten eller Mastercard är till och med fysisk terror. Att ingen diskuterar nätliberalernas ideologi är det konstiga. Vill vi låta vem som helst som kommer över uppgifter få göra vad de vill med dem? Jag är inte säker på att jag vill det. Om folk nu är så rädda för att Storebror ska jävlas med dig - varför är ingen rädd för tusentals lillebröder? Att stater är rädda för denna rörelse är begripligt. Inte för att jag alltid är så förtjust i den regim vi lever i men i varje fall så vet jag vilken den är. Att en massor av asociala personer ska få sabba för dem de är less på är naturligtvis inte ett bra alternativ - "Äh, en kille tyckte elräkningen blev för hög så han slog av alla Vattenfalls kraftverk". Vissa likheter finns med anarkismen - men även anarkismen innefattar även den en form av ansvar för andra.

Alltså - varför sprider Wikileaks denna information? För att underminera stadssystemen. Att de nu sprider information som saboterar den internationella diplomatin är begripligt - eftersom det endast är internationella samarbeten som kan hota deras agenda. Krig och konflikt underlättar för Nätliberalismen. Att staterna kommer att försöka försvara sig är oundvikligt - och jag tror inte att det blir någon splitring med tanke på vilket trams de "avslöjat" - Saudiarabien gillar inte Iran, Burma vill köpa Manchester United. Jag tror ärligt talat att det kommer att bli en internationell lagstiftning för nätet. Att man ostraffat ska kunna genomföra DoS attacker och överbelasta servrar är ju i sig konstig. Det har varit olagligt hur länge som helst - men man har inte kunnat göra något ändå. Att alla kommer att bli ansvariga för sina handlingar på nätet känns ganska vettigt - har varit med om allt möjligt konstigt. För den vanlige användaren kommer de i princip innebära att spam försvinner. Ok - nu har vi ju haft en diskussion om FRA och IPRED och allt vad det heter. Jag kan bara konstatera att de senaste händelserna gjorde att den debatten avslutades. Frihet har man alltid under ansvar. Att övervaka "allmänheten" på nätet kan ju verka bisarrt om inte "allmänheten" gör något. Om däremot några sprider hemligstämplade dokument och angriper rättsväsende och bankföretag med DoS-attacker så faller det argumentet. Vi är som barn som får ha knivar. Sen börjar en unge hugga mot andra. Då får vi inte ha knivar längre. Jag är ärligt talat inte positiv till att staterna styra informationsflödet - men om alternativet är att ligistgäng ska leka med nätet och hela samhällslivet, så är det kanske så det får lov att vara. Under en liten tid har vi haft möjlighet att hitta en smidig lösning - där individer kunde spåras men inte kartläggas. Jag hoppas verkligen inte att Wikileaks har för alltid stängt den möjligheten, men just nu så ser det ut som att övervakningen är här för att stanna.

Nobels fredspris är ju inte det mest seriösa priset man kan tänka sig. Sydafrikanske P W Botha har fått det, Yasir Arafat och Henry Kissinger. Att då USAs president Barack Obama får det är det kanske inte så konstigt. Enligt norska nobelkommitén så ska tydligen ledare för krigförande länder och terror regimer få fredspriset. Men det känns ju inte som att det är ett pris mot krig - utan mot fred.

Nåja, vad han gjort då? Jo han har pratat en massa. Nobelkommitén menade på att han ska få priset för att han ger folk hopp? Men det är ju inte vad han gör utan vem han är. Med andra ord - Obama får ett pris för att han inte är George W Bush. För han har ju inte gjort någonting alls, bortsett från att öka militärinsatserna i Afghanistan. Jo - han har gjort en sak till genom att bara vara. Han har blivit den förste presidenten som bryter med USAs rasistiska historia. Obama får helt enkelt priset för att han är Neger. Fast som han själv så korrekt påpekat - han har inte bytt hudfärg när han blev president.

Nej, detta är bara löjligt. Det är nog dags att lägga ner fredspriset.

Att prata om hedendom utan att ha med sig bördan från nyandligheten och asatron är en fantastisk upplevelse. Jag insåg det när jag pratade med en kvinna på bokmässan som förstod vad jag menade, som kunde referera till den hedniska. Det händer allt mer ofta att vi kan tala med folk utan att slippa associeras med nyandlighet, något har hänt. Man tänker inte på det, men numera kan man ägna sig åt vettiga saker, utan att ständigt behöva försvara Den Nordiska Seden mot nyandliga angrepp. Det har skett stilla och lugnt och man reflekterar inte över saker när de inte finns längre - men det är faktiskt otroligt skönt. Att det enbar skulle bero på vi hedningars kamp ska jag inte säga, vi får tacka makterna för denna ynnest. Att nyandligheten generellt har förlorat mark är ett faktum, och att asatrorörelsen mer eller mindre håller på att dö ut av bristande egen livskraft har man märkt. När nyhedningarna inte längre kunde åka snålskjuts på de riktiga hedningarna så blev det troligen allt för uppenbart att det enbart var bondfångeri. De drivande ledarna söker sig till andra verksamheter - sällare jaktmarker skulle man kunna säga - åter till indianmystiken kanske?

Att folk skulle ha fått mer koll på hedendom idag vill jag inte säga - det fins fortfarande ett enormt behov av en hednisk folkbildning. Däremot skiljer folk på hednisk folktro och asatro - begreppen har blivit uppenbara för de flesta. Vi kanske ska tacka postmoderna historiker som ifrågasatt nationalromantiken eller så har folk bara ledsnat på vikingatjatet. Att ta astånd från vikingar och asaromantik och samtidigt vara hedning utgör inte ett problem i folks resonemang. Att folktron existerar ännu är uppenbart - kanske har vi gjort en viss insats. I vilket fall - asatron är förpassad till historiens skräphög tillsammans med egyptomystik, magnetisörer och ockulta ordnar - borgerliga mentala missfoster från 1800 talet. Tacka makterna för detta.

Fick en inbjudan till Sveriges Asatrosamfund - något som först såg ut som ett desperat värvningsförsök men som sedan visade sig vara en ignorant förolämpning. Nyhedendomen har gått tillbaka de senaste åren, så detta kom som en överraskning. Brukar inte kommentera mail här, men då detta var oadresserat och verkar ha skickats till flera oskyldiga personer så är det lika bra att svara i offentlig debatt. Utskicket har Aldo Gartz - känd under alias "asper" - som avsändare. Jag känner Aldo sedan länge, och jag tror inte att Asatrosamfundet står bakom detta respektlösa utspel. Ja, jag förväntar mig att de tar avstånd från det. Brevet handlar om att integrera oss som har hednisk religion under en asatroende agenda. Den lilla fisken skall äta upp den stora fisken. Aldo vill "summera" olika religiösa utryck - skapa en artificiell religion. Helt rimligt utifrån SA sätt att resonera - däremot de religioner som skall malas i denna summerandets köttkvarn kanske tar illa upp? Han efterlyser personer att hjälpa med att: "För att utforma högtidsordning och liturgisk grund." Här kan ett förtydligande vara på sin plats när det gäller hedendom - seder och bruk är inte något man kan formulera, skapa eller hitta på. De kommer ur tradition och förmedlas genom traderande. Aldo skriver: "Ett konsensusbaserat förfarande ger stora möjligheter för den enskilde deltagaren att göra sin röst hörd kring beslut." - med andra ord - ta olika religioner och blanda ihop dem i en gryta - för de nyandliga som ser tradition som ingredienser som de kan blanda hur som helst är det inget problem - för oss som verkligen tror på våra tradioner handlar det alltså om kulturell våldtäkt.
Vidare står: "SAS söker bredd. Troligen för att inte nära intolerans.(?)" Här har Aldo lagt till ett frågetecken - förhoppningsvis för att visa hur detta är en motsägelse. Låt mig förklara. SA har visat öppenhet - jag fick till och med skriva en artikel om skillnaden mellan våra religioner i deras medlemsblad. Problemet är dock denna bredd - ingen förstod artikeln, alternativt inte brydde sig. SA s kollektivanslutning och stöld av andra religioners utryck, termer och namn är ett tecken på intolerans. Att respektera andra religioner är en del av tolerans. Vi hedningar har formulerat en respekt för nyhedendomen - någon respekt från andra hållet har ännu inte formulerats.

Sveriges Asatrosamfund är ett newage samfund, ett neopaganistiskt eller nyhediskt samfund. Detta kallar jag ofta för asatro. Den är skiljt från en bunt av andra religioner som de försöker assimilera - så som min egen religion, den folkliga hedendomen. Nordisk sed kallar vi den - fast ordet är numera hopplöst när nyhedningarna använder termen på ett förnedrande sätt. Jag erkänner att jag i min ungdoms dagar var förvirrad och såg inte skillnad. De personer som vid första mötet med denna förvirrande illusion får för sig att det är samma tro måste ursäktas. Men de som ger det lite tid förstår. Aldo vet att det är olika religioner - han var själv med vid Samfällighetens första Allting och valde att inte vara med när Samfälligheten visade sig vara en organisation för en annan tro än han själv hade. Därför har jag respekterat honom. Detta utskick visar att den insikten antingen egentligen inte fanns eller att han inte respekterar andra - i vilket fall rätt så tråkigt.

Har man valt att inte vara med i Sveriges Asatrosamfund så är man inte asatroende. Har man läst min bok så är det tydligt att det är en annan religion det handlar om. Om någon påstår att jag, vare sig jag vill det eller inte är med i en främmande religion så är det en förolämpning. Så också om någon antyder att vår religion egentligen bara är en inriktning av deras religion. Den är både äldre och mycket större än deras. Jag hoppas att SA inte stödjer Aldos påhopp. Inkluderande retorik i all ära - jag är för att samarbeta med andra - men jag har inget behov att utveckla "riter" tillsammans med Muslimer eller Buddister - inte heller med asatroende eller shamanister. Så jag svarar - ja - jag samarbetar gärna med trosfränder men sådana håller inte på med newage, asatro, shamanism eller nyandlighet. Att Asatrosamfundet inkluderar sådant är ju helt uppenbart, att Aldo hyser ett intresse för neoshaminsm är ingen hemlighet. Vi hedningar har inget intresse att vara i konflikt med nyhedningar - vi respekterar att de har en religion trots att vi inte förstår oss på den. Även om vi tycker att de är konstiga så erkänner vi deras rätt till sin tro - skulle man kunna visa samma respekt tillbaka? Är det för mycket begärt?

Nu har han erkänt att han gjorde fel, när USA invaderade Irak, och bett om ursäkt och lovat att ta ansvar - genom att fortsätta ockupera landet. Att Polaren Persson tycker att Bush är en stor förebild vet vi ju - men helt uppenbart har unge herr Bush låtit sig inspirerats av