Anonymiteten på nätet

Hörde en intressant diskussion i P1. Man diskuterade troll, det vill folk som skriver elaka kommentarer bara för att de inte har något liv. Då nu de flesta som har en blogg har det för att de inte har ett liv så undrar jag vad som är problemet. Det finns bra och seriösa bloggar - men de är i minoritet. Då och då finns en intressant debatt. Men många bloggare och kommentatorer lider av en anonymitetssjuka. De skriver inte vad de heter - de skriver nått slags alias. Som om någon överhuvudtaget bryr sig om något som sägs utan avsändare.

Om någon av er råkar följa den här bloggen (idiotisk formulering eftersom enbart de som saknar liv "följer bloggar", de normala kommer till en blogg när de letar på ett ämne) vet att den inte har särskilt många kommentarer. Detta är inte riktigt sanningsenligt - jag tar nämligen bort nästan alla kommentarer jag får. Detta på grund av den enkla regeln att man ska uppge sitt riktiga namn. Det kommer nästan aldrig kommentarer från människor som står för det de skriver. Jag har faktiskt raderat en hel del kommentarer som jag faktiskt gillade. Ärligt talat har jag inte modererat bort någon som uppget sitt riktiga namn. Jag fäster inte heller någon vikt vid texter som "ingen" skrivit. Jag tror att det enbart är på grund av detta som jag sluppit trams i bloggen. I och för sig har jag blivit av med några "seriösa" kommentarer, men min poäng är att något utan avsändare kan inte vara seriöst.

På nätet kan man använda alias. När alla skulle ha hotmailkonto så tog "sven" och "karin" slut ganska fort, då blev folk Gnuggan24. Att vi i dag fortsätter på detta sätt är barnsligt. Man verkar bråka om rätten till alias till på köpen - vem som egentligen är "mymlan". Det kan jag berätta - det är en figur som finns i Tove Jansons böcker. Att på nått sätt tro att man har rätt till ett alias är ju ännu löjligare. "Du kan inte kalla dig Vän av ordning - det är ju jag som är Vän av ordning."

En blogg menar man nog ska vara någon slags debatt - så har jag försökt använda min blogg i alla fall. Men om man ska ha den attityden så borde man inte acceptera anonymitet. Meddelanden utan tydlig avsändare är inte bara fega och opålitliga, de går faktiskt inte att förstå. Om man har lite koll på Heidegger, Habermas eller Wittgenstein så vet man att en text utan kontext saknar betydelse. Om man skakar ett alfapet och sedan så står det "DU ÄR EN KANIN" - vad betyder det? Ingenting, eftersom det inte finns en avsändare. Alltså, en kommentar från någon läsaren inte kan identifiera betyder faktiskt ingenting.

Jag tror att om man helt enkelt använde denna enkla princip på bloggar, i forum och så vidare så skulle vi slippa trams och få seriösa debatter. Sidor ska ha ansvariga utgivare och inlägg ska ha avsändare - kan det vara så svårt?