Lussebruden i en mångkulturell mix

Folk undrar hur man som hedning ska förhålla sig till Lucia - till denna kristna tradition. Man pratar om hedniskt ursprung, katolska helgon och det ena och det tredje - och det ligger något i allt - men ändå har man missat alltihop.

Lucia är inte något gammalt - den ritual vi idag förknippar med Lucia skapades av Svenska Dagbladet på tjugotalet som ett jippo med dålig research - det var då helgonet Lucia kom med i sammanhanget. Det går tillbaka på ett student jippo från västgöta nation i Uppsala som hämtade från en västsvensk tradition som heter lussebrud. Lussebruden var en tradition som Vår eller Sommarbruden - alltså en utvald fruktbarhetsgestalt - ofta med en glad utkorning av en gemål. Dessa traditioner är gamla och levde mest bland ungdomar - där ju sammanparning var viktigt. Lusse - den ljuse - alltså Frö - får en mänsklig brud - därav ordet(vid tillfället råka detta sammanfalla med helgonkalendern då Lucia har namnsdag). Så på såvis finns det ett hednisk ursprung.

Men - man kan ju undra vad det spelar för roll. Det är väll ändå budskapet som visar den religiösa vikten. Och vad är Lucias innehåll? Inget. Lucia är verkligen en mångkulturell mix - direkt från sekelskiftet 1900. Och likt ett pidgin språk eller new age - utan djup. Det som gör att folk värdesätter Lucia är känslan av att det är en gammal tradition - ett riktigt bra och hedniskt argument - vid sidan att det helt enkelt inte är sant. Det är en nationalromantiskt påfund. För många är det något som fyller behov av rötter - ett surrogat. Sånt tycker jag egentligen illa om, men det är inte mitt problem.

Så vad ska man tycka - det är vackert med flickor i vita klänningar och trevliga sånger, så varför inte. Jag gillar sång, musik och dans. Så gärna för mig. Men det är inte religiöst. Varken kristet eller hedniskt. Det är skapat - på samma sätt som nationaldagen. Den dag nationalromantikerna slutar ha makt i samhället kanske det blir något mer levande av detta. Det kan bli en tradition, men den dagen kan vi väll diskutera det. Till dess kan man väl sjunga och äta lussekatter, bara vi slipper sjunga med på psalmerna. Och om en lussebrud kom med frukost till mig så skulle jag nog vara ganska nöjd.