Bara en liten dröm

En dag då huvudfrågan tycks vara en Madonna som vill få köpa sig ett barn och när amerikanerna inför en lag som legitimerar tortyr så kan jag inte låta bli att tänka på en dröm. Nu talar jag om en riktig dröm, en sådan man har när man sover. Till och med ordet dröm går det inflation i - man säger drömmar när man egentligen talar om sina planer. Nej, det här var en dröm, men det var en dröm om något jag vill ska bli sant - det var en liten men ändå underbar sak. Drömmar är en annan syn på verkligheten, vi ser saker vi inte ser på dagen, de öppnar ett annat öga. Drömmarna får oss att se saker vi inte vågar se och göra saker vi inte trodde vi kunde. Nu när jag drömde om något jag länge väntat på så börjar jag tro att det kan ske, så sakteliga.

Så jag har gått runt med ett leende på munnen i dag, trots en tung och motig dag, trots tjafs om tv-licenser och högmodiga amerikaner, jag har brytt mig om drömmen istället. Och egentligen tror jag att det är så att drömmen är viktigare, för om vi inte drömmer så vågar vi inte se sanningen i vitögat. Drömmar gör oss mänskliga. I vår värld stressar människor upp till väckarklockor, de ser inte värdet i en att betänka en liten dröm och så glöms den bort. Men hur kan någon tro att de kan fatta viktiga beslut om de inte ens kan minnas sina drömmar. Orkar de makthavare som leker med människoliv återkalla sina drömmar - det tror inte jag. Och om du och jag ska hitta svaren på hur vi gör saker bättre, då måste vi tillåta oss att drömma.