Keeron Ögren

I ett rött hus vid skogskanten bor han, i ett vackert värmländskt landskap. Han sitter helt vitkläd i sin örtagård. Keeron Ögren är en känd person, en av de mest kända representanterna för den hedniska religionen i landet. Han har dessutom blivit känd som författare under de senaste åren då han publicerat två unika böcker. Genom att föra in den folkliga berättarkonsten i modern prosa så skriver han om livets frågor ur ett hedniskt perspektiv. Vad menas då med hedendom? Hedendom är ett ord med många betydelser - men ofta används det om nordisk hedendom - den nordiska naturreligionen som fanns här innan kristendomen. Keeron är en spännande person som håller fast vid den folkliga hedendomen - folktron, eller den nordiska seden som den hedniska religonen ibland kallas.

"Hedendom är en levande tradition som många bär med sig. Medvetenheten varierar från person till person. Troligen är det en av de vanligaste livsåskådningarna - men man pratar ju inte om det."

Den nordiska seden är tron på tomtar, skogsrå, troll, ett andligt landskap som känns som en saga. Hedendomen är den folkliga tron, den gamla föreställning som vi ofta möter i skildringar av gamla bondesverige. Man kan få känslan av att det är en tro på sagor, men Keeron förtydligar att det är utomstående som saknat insikt i trosföreställningar som gjort om sägnerna till barnsagor. John Bauer och Jenny Nyström förstod inte de troll och tomtar folktron talar om. Hedendom är inte tron på berättelser som utomstående har hittat på. Hedenomen är en förståelse av livet. Han betonar att det bara är en tolkning av verkligheten, ett sätt att förklara och förstå.

"Livet är ett fantastiskt mysterium. Genom tron kan vi se mångfalden i det mysteriet. Ingen fråga i livet är liten. Det handlar om att se det fantastiska i en soluppgång eller ett barns skratt."

Även om Keeron förvaltar en visdoms tradition så han är tydlig med att hedendom egentligen bara är ett sätt att leva sitt liv och att han inte är särskilt typisk, snarare är han en väldigt speciell person. Han säger att det förväntas av honom att vara på gränsen, och ler på ett hemlighetsfullt sätt. Det finns alla sorters människor som är hedningar. De flesta hedningar grubblar inte så mycket, det behöver inte vara ett teoretiserande sätt att se på livet.

"Livet är så väldigt enkelt - det är vi som gör det krångligt. Alla svar finns där, i vår kropp, i naturen, i traditionen. Enda problemet är när vi inte accepterar svaren."

Han menar att traditioner visar på en ram inom vilken vi kan möta en besjälad natur, makter och väsen på ett bra sätt, utan att gå över farliga gränser. Inom hedendomen så menar man att verkligheten innehåller krafter utöver det direkt synbara. Det osynliga är inte bara av godo, det finns även onda krafter. Folktro är vägen att undvika det farliga. Det finns en andlig aspekt av tillvaron - en osynlig aspekt. Hedendomen och folktron hänger samman. Skrock och vidskepelse kallar Keeron för "traditionell livsåskådning". Han pratar om landets vättar och om makterna - eller gudarna - och de är de nordiska gudarna han talar om. Naturen är full med väsen som påverkar vad som sker. Att föreställningar om rån och vättar kan vara främmande för många ser han inte som ett problem.

"De har inte samma livsåskådning helt enkelt. För de som saknar behov av att förstå andliga sammanhang så är det meningslöst att prata om andliga väsen - de kan aldrig förstå. Men för de som förstår frågorna så blir även svaren meningsfulla."

Han säger att traditioner, erfarenheter och sägner varierar från person till person och från landsända till landsända. Själv kommer han från Västerbotten i Norrland. Han har den norrländska traditionen ständigt närvarande även om han genom åren rest kring i hela landet. Han har studerat vi Stockholms Universitet. Under nittiotalet var han aktiv i Tör och Attunda gäll och med när Samfälligheten för Nordisk Sed startade. Han har rest runt i landet, ägnat sig åt frilans jobb av olika slag. Han har publicerat artiklar om livsåskådning och etik. Deltog bland annat som journalist i tidningen Sed. Han gjorde sig känd som debattör under nittiotalet men väljer numera sina strider:

"Man bör ägna sin energi till det som gör störst nytta - och det handlar sällan om att diskutera med människor som bara tycker om att debattera. Numera vet jag att det inte gynnar någon att ta strid med folk som vill omvända dig till sin religion."

Han har många strängar på sin luta, är utbildad filosof, kulturvetare, systemerare och medieanalytiker. Numera lever han på landet i västra värmland och har jobb som gymnasielärare i filosofi. Han trivs i Värmland och har även berikats med värmländsk folktro. Keeron är kritisk till hur man ser på religion. Religion betraktas inte längre som en naturlig del av allas väsen utan snarare som en sorts ideologi. Han menar att livsåskådning är en central del hos den personlighet man växer upp till. Han tror till exempel inte på att man kan omvändas till en religion - tro är inte åsikter utan grunden till åsikterna.

"Man är inte fri att välja sin livsåskådning. Vad man tror är en del av det man är och man är den man är - på samma vis tror man det man tror."

Keeron brukar kallas för klok gubbe, eller ibland för gode. Detta är en lära omgärdad med mystik och hemlighetsmakeri. Han vill inte göra så stort väsen av det. Kloka är vanliga personer, säger han, vi är skolade i en muntlig tradion av visdom och seder. Han menar på att synen på de kloka har blivit snett i populärkulturens bilder med magi och trolldom. Sådan magi i filmer och fantasy litteratur ger en konstig bild av traderad kunskap. Verkligheten är mycket mer fantastisk. Men han menar att allt detta leder folk till att experimentera med medvetandet, droger och liknande på ett farligt sett.

"Människan behöver kontakt med det andliga - men inte allt det andliga - det finns saker där ute som kan krossa en människa. Det finns bra sätt och dåliga sätt - traditionen är bra, exprimenterande dåligt."

De kloka handskas med denna osynliga värld - de är synska. Att vara synsk betyder att man ser det andliga som sker - det osynliga. Keeron menar att många kan göra det, även om man för det mesta bara anar det osynliga. De kloka kan många gamla seder och bruk för att handskas med olika händelser i livet, från att få ro på nätterna till att få ett lyckligt äktenskap. Han vill inte kännas vid termen andlig ledare, själv vill han likna värvet med en slags hjälpare eller rådgivare. Kloka är svåra att beskriva - det handlar om spådom, magi, skrock, synskhet och religiösa riter. En slags hednisk präst kanske.

"Problem i livet hänger ihop med vad som sker i den osynliga - vi kloka kan skapa förståelse och därigenom underlätta bot. Att sedan ha kraft att lösa problemet är dock upp till var och en."

De är religiösa vägledare - inte ledare. De påminner om andepräster, "medicinmän", i många andra naturreligioner i. Keeron tycker inte om de termer som används. Nyandlighet och politisering har vridit innebörden i ord som shaman, asatro, magi och liknande så att de inte kan användas. Fachinationen för trolldom och okultism menar han vara en farlig trend i samhället.

"Nyandlighet är släkt med folkmord - det får vi inte glömma. New Age och andliga sökare har förstört mer kultur och traditioner än missionärer och imperalister tillsamman. Detta och alla mäniskor som bryts ned av nyandligheten är sådant som gör att man måste ta ställning mot sådant."

Däremot kallar han inte att magiska föreställningar i vanlig skrock för trolldom. Dem liknar han snarare vid religiösa riter. Hit räknar han den midsommar tradition där blommor under huvudkudden möjliggör en spådom om den tillkommande, hästskor som skyddar mot ont och riter i skogen för att hitta rätt när man gått vilse. På något sätt är själva skrocken och vidskepelsen det han menar vara den hedniska religionen.

Hedendom blandas lätt i hop med olika former av historievurmeri. Keeron berättar att allt handlar om en förvirrad syn på det förflutna och en brist på verkliga rötter. Nationalister skapade fantasin om en forntid som passade dem. Det finns till och med nyandliga grupper som "hittar på" en asatroreligion - med sådant ställer sig Keeron skeptisk till. Asatro har ju egentligen aldrig funnits utan är ett nationalromantiskt påfund. Keeron har gjort sig känd i debatt och intervju genom sitt starka ställningstagande gentemot nyhedendom:

"Vår kultur innehåller en mängd bruk som ger uttryck för trosföreställningar - och man gör dem av tradition, de är meningsfulla. Ser man seden utan den förståelsen så blir den bara meningslös mystik."

2005 gav Keeron ut sin första bok "På jordfast grund - tankar ur hednisk folktro" har väckt intresse i och varit efterfrågad. I denna belyser han olika existentiella frågor ur ett hedniskt perspektiv. Han har öst ur sin tradition och plockat fram sägner och kunskap ur hednisk tradition. Keeron tror att det stora intresset beror på att den är unik, det finns inte några andra böcker i ämnet. Boken är skrivet med en modern läsare i åtanke. Den är lyrisk i språket och man förstår att författaren tycker om att skriva och berätta. Boken är menad som en inspirationskälla, en introduktion eller en orientering:

"Det fanns ingen bok om hedendom där det religiösa djupet trädde fram. Så jag blev tvunget att skriva den."

Boken utgår från hednisk livsåskådning men berör egentligen livsfrågor och andliga frågor som nog berör de flesta. även om väsen och vättar och motiv från nordisk mytologi fyller boken så är frågorna som berörs nog allmängiltiga. Har hedendomen något att säga människor i vår tid?

"Det är inte en tidsfråga - livet är samma sak det alltid varit. Visdom ändras inte - svaren på livets frågor är de samma. Tidens anda är att alltid fly - detta skapar illusionen av att allt förändras. Så är det inte. Livets väsen är det samma som alltid."

Nu kommer hans nya bok ut - Kärlekens bok. Denna bok är en mycket mer omfattande bok, en dialog mellan kärlekens gudar. Denna bok handlar om kärleken ur olika aspekter. Hur har denna bok kommit till.

"Det har varit en process under fyra år i möte med gudarna, utan dem hade inte denna bok blivit till. Jag har lyssnat och skrivit, och så har den vuxit fram."

Kärlekens bok är en slags guide till kärleken för den som söker de strre svaren, På jordfast grund är en liten tankebok om livet i stort. Kan vi se fram mot nya böcker om livets filosofi?

"Risken finns."

Läs mer om Keerons första bok här.

Läs om den nya boken om kärlek här.